Syftet med föreliggande översikt är att belysa rådande tematik och aktuella trender inom forskningsfältet svenska som andraspråk (sva) på basis av doktorsavhandlingar skrivna 2013–2021. Utgångspunkten är en tidigare översikt av forskningsfältet norska som andraspråk (noa) grundad i doktorsavhandlingar. I de avhandlingar som klassificerats inom sva-fältet, utifrån författarens självpositionering, undersöks vilka forskningsämnen som representeras, huvudsakliga trender, framträdande teoretiska perspektiv samt hur trender och perspektiv i sva ser ut i förhållande till noa. Analyserna visar de båda forskningsfältens multidisciplinära karaktär på olika sätt. Utifrån en tidigare indelning av noa urskiljs i sva tre huvudsakliga perspektiv: (1) inlärning, (2) språk- och kulturkontakt samt (3) undervisning. I sva – liksom i noa – är undervisningsperspektivet mest framträdande där liknande teoretiska ramverk återkommer. Skillnader gäller både teman och elevgrupper. Medan sva har ett större fokus på (ämnesspecifik) litteracitet i relation till ungdomar och vuxna, ägnar sig noa mer åt undervisning av skönlitteratur samt bedömning, och främst i undervisning av yngre elever. Avslutningsvis diskuterar vi betydelsen av liknande översiktsstudier inom andraspråksfältet i Norden.

The aim of this overview is to highlight current themes and trends in the research field of Swedish as a Second Language (SSL) on the basis of doctoral dissertations written in 2013–2021. The starting point for the analysis is an earlier overview of the research field of Norwegian as a Second Language (NSL) based on doctoral dissertations. In the dissertations that were classified in the SSL field, from the self-positionings of the authors, we investigated which research topics are represented, main trends, prominent theoretical perspectives, and how trends and perspectives in SSL relate to those in NSL. The analyses show the multidisciplinary nature of both research fields in various ways. Based on an earlier classification of NSL, three main perspectives within SSL are identified: (1) learning, (2) language and culture contact, and (3) teaching. In SSL – like in NSL – the teaching perspective is most prominent, including similar theoretical frames. Differences concern both themes and student groups. While SSL has a greater focus on (subject-specific) literacy in relation to youths and adults, NSL is more concerned with the teaching of literature, and assessment, primarily in the teaching of younger learners. Finally, we discuss the importance of similar overviews in the second-language research field in the Nordic countries.