De vetenskapliga framstegen har varit stora när det gäller att förstå den mänskliga hjärnan och relevansen av den ”neurovetenskapliga” kunskapsutveckling framhålls ibland vara av stor betydelse inom olika delar av samhället; inte bara inom hälso- och sjukvården, utan också andra samhällssektorer, liksom på ett mer fundamentalt plan för vår förståelse av oss själva. Vad vetenskapen visar och implikationer av olika forskningsresultat är frågor som diskuteras utanför de specialiserade forskningssammanhangen vilket innebär att de behandlas av personer som står utanför den neurovetenskapliga praktiken. Att en form av översättning från ett specialiserat vetenskapligt sammanhang krävs för att dessa frågor ska kunna hanteras blir särskilt tydligt då forskningsresultat ska tillgängliggöras för en bredare allmänhet. En sådan process kan beskrivas i termer av popularisering – dvs. att idéer, kunskaper och perspektiv omformuleras på ett sätt som gör att en bredare publik kan tillgodogöra sig dem. Detta utgör en form av meningsskapande som syftar till att göra resultaten från en vetenskaplig praktik möjlig att införliva i den ”vardagskunskap” som finns tillgänglig i samhället. 

Presentationen tar sin utgångspunkt i en empirisk studie av hur neurovetenskaplig kunskap populariseras i massmedia genom en kvalitativ analys av texter från svensk dagspress under ett års tid. Resultaten ger en bild av framträdande idéer om hjärnan som förekommer i massmedia samt hur kroppsliga fenomen relateras till psykiska i dessa texter. Resultaten lyfter fram objektifierande och subjektifierande representationer och diskuterar betydelsen av metaforik och metonymi i de texter där neurovetenskaplig forskning görs tillgängliga för allmänheten.