Countries around the world have embraced continuous professional development (CPD) as a key learning strategy through which healthcare professionals maintain or acquire the skills, knowledge, and competencies needed to improve or sustain the quality of healthcare service delivery. Various approaches, such as face-to-face training, mentorship, and online learning, are currently employed to support the CPD of healthcare providers. This thesis, composed of five sub-studies, investigates the potential of virtual patient (VP) cases - an element of digital education - to improve the CPD of nurses in Rwanda's primary healthcare settings. The research is guided by five key questions. The first two studies explore the needs, facilitators, and barriers that could influence the implementation of virtual patient cases in these healthcare settings. The remaining three studies examine how virtual patient cases can enhance clinical reasoning, how nurses perceive the benefits of using VP cases as a CPD approach, and how they accept VP cases as a CPD approach.

The thesis used a quantitative and qualitative research design. The analysis of both qualitative and quantitative data from the exploratory phase reveals that healthcare managers and providers view CPD as a crucial strategy for enhancing healthcare service delivery. However, they also report barriers, such as insufficient electronic devices and unstable internet connectivity, which could hinder the effective implementation of VP cases as a CPD approach. During the intervention phase, 56 nurses engaged with four virtual patient cases - hypertension, depression, gastric cancer, and prostate cancer -as part of their CPD. The findings indicate that nurses who participated in this intervention demonstrated improved clinical reasoning skills in the cases they managed. Additionally, the study found that nurses generally accept VP cases as a viable CPD approach. Furthermore, it was shown that VP cases can complement learning by motivating nurses, providing a safe learning environment, and improving clinical reasoning through reflective practice and comparison with experts' responses to the scenarios presented in the VP cases. These findings, therefore, suggest the possibility of using VP cases as a CPD approach in primary healthcare settings, specifically in health centres in Rwanda and similar contexts. Future research could explore the impact of VP cases on patient outcomes and assess the feasibility of using them for CPD in settings beyond primary healthcare settings.

Många länder runt om i världen har anammat kontinuerlig professionell utveckling (Continuous Professional Development, CPD) som en viktig inlärningsstrategi genom vilken vårdpersonal upprätthåller eller förvärvar de färdigheter, kunskaper och kompetenser som behövs för att förbättra eller upprätthålla kvaliteten på hälso- och sjukvård. Olika tillvägagångssätt, som t.ex. campusbaserade kurser, mentorskap och/eller onlinekurser, används för närvarande för att stödja vårdpersonalens CPD. Den här avhandlingen, som består av fem delstudier, undersöker potentialen hos virtuella patientfall – en del av digitalt lärande – för att förbättra CPD för sjuksköterskor i Rwandas primärvårdsmiljö. Forskningen styrdes av fem forskningsfrågor. De två första studierna undersökte behov, möjligheter och barriärer som kan påverka implementeringen av virtuella patientfall (VP) i dessa vårdmiljöer. De återstående tre studierna undersöker hur VP-fall kan förstärka kliniskt resonemang, hur sjuksköterskor uppfattar möjligheterna med att använda VP-fall som ett CPD-upplägg och deras acceptans av VP-fall för CPD.

Avhandlingen använder en forskningsdesign med olika metoder per delstudie, såväl kvantitativa som kvalitativa. Analys av data från de första studierna visar att chefer inom vården ser CPD som en avgörande strategi för att kontinuerligt förbättra sjukvården. Men de rapporterar också olika hinder, som t.ex. otillräcklig tillgång till datorer och instabil internetanslutning, vilket kan hindra ett effektivt genomförande av VP-fall som en CPD-metod. Under interventionsfasen använde 56 sjuksköterskor fyra olika virtuella patientfall – hypertoni, depression, magcancer och prostatacancer – för att se om och hur dessa kunde användas för CPD. Resultaten visar att sjuksköterskorna som deltog i denna studie visade förbättrad klinisk resonemangsförmåga för sådana fall. Dessutom fann studien att sjuksköterskor i allmänhet accepterar VP-fall som en möjlig CPD-metod. Vidare visade det sig att VP-fall kan komplettera lärandet genom att motivera sjuksköterskor, tillhandahålla en säker lärandemiljö och förbättra det kliniska resonemanget genom reflekterande praktik och jämförelse med experters kommentarer som presenteras i VP-fallen. Sammantaget visar resultaten en god möjlighet att använda VP-fall som en bra metod för CPD i primärvårdsmiljöer, särskilt på vårdcentraler i Rwanda och liknande sammanhang. Framtida forskning kan t.ex. undersöka kliniska effekter av VP-fall för CPD och bedöma möjligheten att använda dem för CPD i miljöer utanför primärvården.