I denna presentation undersöker vi dragspelaren och artisten Calle Jularbos tidiga karriär och hur hans verksamhet var sammanflätad med den tidiga musikindustrins utveckling. Jularbo dök upp som ett ”underbarn” och var tidigt turnerande artist. Som 20-åring var han redan professionell musiker. Vid den här tiden lockade revyer storpublik: populära sånger från dem spelades in och spreds i både nottryck och på grammofonskivor. Revykungen Ernst Rolf på 1920-talet är ett tidigt nav i den svenska musikindustrin, som likt ett svenskt Tin Pan Alley snart genererade mängder av “örhängen” eller “schlagers”. Calle Jularbo, som samarbetade med Rolf, påbörjade sin musikaliska karriär mitt i den här utvecklingen som en ”kulturell entreprenör” – han tog alla chanser han fick att spela och spela in sin musik, på sin väg mot att bli en ”rockstjärna innan konceptet uppfanns”. Jularbo var mångsidigt aktiv, och vi presenterar några nedslag i några av hans viktiga arenor: dansbanor och kulturinstitutioner som Folkets Park och Folkets Hus, den tidiga biografscenen, dragspelstävlingar samt hans på fonogram mångfaldigt inspelade och medialiserade låtar – som han ibland var upphovsman till och ibland inte – men som han gav sitt omisskännliga sound som dragspelare: sånger som ”Livet i Finnskogarna” och ”Drömmen om Elin” blev svenska evergreens som även satte avtryck internationellt. Han var samtidigt en musikalisk pionjär som utvecklade Gammaldans-genren och spred den till en bred publik när den tidiga musikindustrin växte fram. Hans kompositioner, exempelvis "Drömmen om Elin," exemplifierar det för musikern Jularbo komplexa samspelet mellan inspiration från tidigare låtar och tradition, omarbetande och re-interpretation. Vi utvecklar diskussionen om Jularbos bidrag som ”entreprenör”, inte bara framstående dragspelare, arrangör och kompositör, utan som en konstnärlig kraft som aktivt utvecklade musikliv och tidig musikindustri. Hans tidiga engagemang i olika medier och arenor illustrerar dessa tidiga insatser och grunden för hans långsiktiga inflytande på den nationella musikscenen och musikindustri