I denna artikel undersöks vad som avses med att den aktiebolags- och aktiemarknadsrättsliga regleringen ska bidra till ”förtroendet för aktiemarknaden” som lagstiftningsändamål. Ambitionen är att utifrån den förhärskande förståelsen av förtroendebegreppet i framför allt den sociologiska och ekonomiska litteraturen presentera ett förslag till tolkning av begreppet som gör det möjligt att använda i rättstillämpningen. Slutsatsen är att förtroende som lagstiftningsändamål kan förstås som en målsättning att stärka aktieägarnas förtroende för att aktiebolags- och aktiemarknadsregleringen kontrollerar risken för att aktieägarna förlorar sitt investerade kapital eller går miste om avkastning på detta till följd av annat än affärsrisker – ytterst i syfte att reducera bolagens kapitalanskaffningskostnader.