Publish or perish har under många år fungerat som ledord för en stor del av världens forskare. Samtidigt hörs inte minst bland humanister röster som lyfter fram behovet av mer tid för att tänka och reflektera, att skriva med eftertänksamhet och – föga förvånande – att det är viktigare att främja kvalitet än kvantitet. Till frågan om hur mycket och ofta forskare bör publicera har nu även lagts frågan om open access, om öppen tillgänglighet och om format och medium för publiceringar. Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt tyskspråkig litteratur, vid Stockholms universitet, har under sin tid som dekan för humanistiska fakulteten och vicerektor för det humanvetenskapliga området, mött många frågor, en del tvivel och stor osäkerhet beträffande det som på svenska idag går under benämningen öppen vetenskap.

På plats i Herzog-August-Bibliothek i Wolfenbüttel. Jag skannar in texter till min forskning, men stannar upp och låter tankarna vandra iväg. Så mycket har förändrats, men har forskningens fält blivit lättare att navigera?