Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

In science education, students need to work with laboratory elements that create conditions for them to learn to do science and experience the value of making meaning in this process. However, students rarely get to carry out investigations that resemble actual scientific practices. More often, they are encouraged to follow an already given knowledge structure, rather than allowed to shape it by themselves. In this study, we investigate how students' meaning-making processes develop when they work with an open inquiry with three degrees of freedom aimed at really doing science. Meaning-making in doing science involves both the typical science-content dimension and a sometimes more overlooked aesthetic dimension. Thus, to gain insight into the students' meaning-making in this, we rendered a thick description of the students' experience, including an analysis of the aesthetic dimension. We compared the processes of two student groups in year 9 and how, within their groups, they collectively made meaning of an open inquiry. The results showed how the processes took quite different turns, moving through peaks and troughs in each group. The first group began with resignation and ended up with a strong commitment towards the openness of the task. For the other group, the journey was quite the opposite. They began engaged, with a lot of ideas about a phenomenon that turned out to be impossible to create. This study shows that in this open process, the materials available and the teacher’s guidance are crucial for supporting the students’ meaning-making. This study therefore becomes an important contribution to a discussion about what is needed to help students make meaning in doing.

Learning to do scientific inquiry (SI) and about nature of scientific inquiry (NOSI) are crucial elements of scientific literacy, essential for students' ongoing involvement in STEM education and their role as informed citizens in today's society, and to further extent, crucial for development and knowledge production within the society. However, challenges such as teacher inexperience, competing educational goals, and resource limitations restrict students' opportunities to fully engage with these learning objectives. With previous research stressing the need to look at classroom practices in detail, this study follow the work of three ninth-grade students whole process while participating in an open inquiry project investigating sound and light. We observed the students' progress, aiming to elucidate engagement in doing SI and learning about NOSI. Data collection included audio recordings, field notes, and interviews, analysed using a pragmatic perspective on learning. The analysis identified student engagement in: (1) Formulating a researchable question, (2) Designing a method to answer the question, (3) Exploring the phenomenon and collecting data (4) Writing a report, (5) Reexamining the method, and (6) Trying to understand the purpose of scientific inquiry. These emerged iteratively throughout the unit, highlighting students' active involvement in the inquiry process. The findings manifested students continuous learning progression towards SI and, to some extent, NOSI, underscoring the importance of teacher support in bridging the explicit connections between these goals. Drawing on prior research, the discussion contributes to a deeper understanding of students' learning trajectories in open inquiry settings and improved teaching methods.

En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.  QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet. 

Denna studie fokuserar på innebörder av att kunna formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap. Studien tar utgångspunkt i naturvetenskapligt undersökande som epistemiskt arbete. Den forskningsfråga som undersöks är: Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Studien har genomförts som en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i den genomförda undervisningen har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Data innefattar film- och ljudinspelningar och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter av att formulera undersökningsbara frågor: Precisering av det epistemiska objektet, Operationalisering av det epistemiska objektet samt Värdering av frågeställningen i relation till det epistemiska objektet.

The development of students' capabilities to engage in scientific inquiry is part of the science curricula across the educational system. The purpose of this study is to explo- re the capability to formulate questions for scientific inquiry. The research question is: Which qualitative aspects of knowing are enacted in upper-secondary school students' work with formulating questions for scientific inquiry? The study was conducted as a design-based research study with six interventions in upper-secondary school science education. Data include video and audio recordings. The analysis was conducted as a qualitative content analysis. The results show three qualitative as- pects of knowing how to formulate research questions: Discerning and nuancing the epistemic object, Operationalizing the epistemic object and Evaluating a question for scientific inquiry in relation to the epistemic object.