This book deals with six critical junctures in early modern Sweden between 1500 and 1810, intense periods of change when the prevailing system of government was challenged and replaced by something different – a new political regime. Drawing on both history and the social sciences, this book presents a new interpretation of Sweden’s early modern political history. First, each critical juncture’s course of events is analysed, and key political actors’ incentives and motives are identified. The impact and effects of each regime shift are explained using three analytical key concepts: state capacity, impartiality, and political participation. Second, the various regime shifts are compared and the long-term effects of the early modern changes on state formation and democratization are discussed. How and in what ways did the turbulent changes in government affect Sweden’s subsequent development into a modern, democratic state?

Sweden’s conflict-ridden history is highly relevant for understanding the process of state formation in early modern Europe. In comparative studies, sixteenth-century Sweden is sometimes highlighted as a pioneer; a dynastic state that organized an efficient fiscal bureaucracy to finance military expansion. In other contexts, Sweden’s representative institutions of the eighteenth century have been an example of participatory or even proto-democratic forms of government. However, the two periods have rarely been compared to explain similarities and differences, or why the first period transformed into the second. This book takes a holistic approach to the period 1538–1810, explaining how and why the shifting regimes influenced political and social development.

The analysis shows the uneven character of the ongoing struggle between Sweden’s power elites and social groups demanding political inclusion. The ideal balance between a strong state and an organized society proved hard, if not impossible, to realize in the early modern period. Democratization in Sweden continued to be an uneven process well into the twentieth century.

Den här boken handlar om sex regimskiften i det tidigmoderna Sverige mellan 1500 och 1810, formativa moment då det rådande styrelseskicket utmanades och ersattes av något annat – en ny politisk regim. Med utgångspunkt i både historia och samhällsvetenskap presenteras en ny tolkning av Sveriges tidigmoderna politiska historia. Först analyseras händelseförloppet vid varje regimskifte och de viktigaste politiska aktörernas drivkrafter och motiv identifieras. Konsekvenserna och effekterna av varje regimskifte förklaras med hjälp av tre analytiska nyckelbegrepp: statskapacitet, opartiskhet och politiskt deltagande. Därefter jämförs de olika regimskiftena och dess långsiktiga effekter på statsbildning och demokratisering diskuteras. Hur och på vilka sätt påverkade de turbulenta regimskiftena Sveriges senare utveckling till en modern demokratisk stat?

Sveriges konfliktfyllda historia är relevant för att förstå statsbildningsprocessen i det tidigmoderna Europa. I komparativa studier lyfts 1500-talets Sverige fram som en pionjär; en dynastisk stat som organiserade en effektiv byråkrati för att finansiera militär expansion. I andra sammanhang har Sveriges representativa institutioner under 1700-talet varit ett exempel på politiskt deltagande eller till och med tidiga demokratiska reformer. De två perioderna har dock sällan jämförts för att förklara likheter och skillnader, eller varför den första perioden övergick i den andra. Boken Shifting regimes tar ett helhetsgrepp på perioden 1538–1810 och förklarar hur och varför de skiftande regimerna påverkade den politiska och sociala utvecklingen.

Analysen visar hur ojämn kampen mellan Sveriges makteliter och sociala grupper som krävde politisk inkludering var. Den ideala balansen mellan en stark stat och ett organiserat samhälle visade sig vara svår, för att inte säga omöjlig, att förverkliga under den tidigmoderna perioden. Demokratiseringen i Sverige fortsatte att vara en ojämn process långt in på nittonhundratalet.