I svenskundervisningen har skönlitteraturen en särskild potential att fungera som en bromellan ämnesinnehåll, elevers erfarenheter och världen utanför skolan (Langer, 1995).Samtidigt kan skönlitteraturen, särskilt äldre verk, innehållsligt såväl som språkligt utgöra enbarriär snarare än en bro (Dunford, 2021). I denna studie undersöker vi möjligheterna attgenom dramadidaktisk undervisningsdesign möjliggöra fördjupade tolkningar av skönlitteräraverk. I denna undervisningsdesign har gymnasieelever efter läsning av Hjalmar Söderbergsroman ”Den allvarsamma leken” (1912) brevväxlat, i rollen som Arvid och Lydia (romanenshuvudgestalter). Även om eleverna inte kroppsligt gestaltat karaktärerna, så kanundervisningsutformningen sägas utgå från ett rollbaserat lärande, där eleverna genomestetiskt engagemang (Hallgren, 2018) bjuds in till ett metaxis (Davis, 2015) – en sortsmellanrum där de betraktar verket både inifrån och utifrån, vilket öppnar för flera tolkningar.I studien har vi undersökt 9 gymnasieelevers kollaborativa skrivande. Materialet består av åttabrev och åtta inspelade samtal som eleverna fört då de i grupp löst uppgiften, vilket haranalyserats med utgångspunkt i praktisk epistemologisk analys (PEA; Wickman, 2004). InomPEA undersöks elevers behandling av undervisningsinnehållet med utgångspunkt i vad somtas för givet (”står fast”) och var det uppstår frågetecken (”mellanrum”). Genom att närmareundersöka hur eleverna fyller mellanrummet (”skapar relation”) ges en bild av hur elevernasförståelse av undervisningsinnehållet förändras. I analysen kan vi se att mellanrum uppstår ielevernas förståelse av karaktärernas motiv och bokens teman och att relationer skapas i ochmed att eleverna dels använder egna erfarenheter, dels återvänder till texten för att tolkakaraktärerna och deras handlingar. Studien tyder alltså på att det metaxis som skapas genomuppgiftsutformningen möjliggör fördjupade tolkningar. Under presentationen diskuteras hurlitteraturundervisning kan tillgängliggöra verk som språkligt och tidsmässigt ligger långt frånelevernas levda erfarenheter.

Referenser

Davis, S. (2015). Perezhivanie and the experience of drama, metaxis and meaning making.NJ: Drama Australia Journal, 39(1), 63–75.https://doi.org/10.1080/14452294.2015.1083138Dunford, J. A. (2021). Teaching classic literature in culturally relevant ways. Learning toTeach Language Arts, Mathematics, Science, and Social Studies Through Research andPractice, 10(1).Hallgren, E. (2018). Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i enfiktiv verksamhet [Dissertation]. Stockholms universitet.Langer, J. A. (1995). Envisioning Literature: Literary Understanding and LiteratureInstruction. Language and Literacy Series. Teachers College Press.Wickman, P. O. (2004). The practical epistemologies of the classroom: A study of laboratorywork. Science education, 88(3), 325-344.