I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
In this article, the aim is to explore how a group of 4-year-old children seeks to manage social relationships in conflict with an overall institutional context characterized by inclusive ideals. It focusses on the children’s use of frames and contextualization to control inclusion and exclusion in an activity taking place in the underlife of preschool, where children’s activities and relational work are not immediately supervised by adults. The children in the activity analyzed continually activate different frames and contexts in order to either become included in the activity or exclude someone from it. Within this process, all participating children, like frameshifting tricksters, move within, outside and between multiple coordinated framings, contexts, and norms in a political act of both resisting and (re)establishing the institutional social order. The study builds on video ethnographic fieldwork in a Swedish preschool setting.