Språkintroduktionsprogrammet riktar sig till nyanlända ungdomar i Sverige, som behöver lära sig svenska språket. Ibland ges eleverna på dessa program möjlighet att studera yrkeskurser. Undervisningen på sådana kurser är i fokus i studien. Nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund möter många hinder inom yrkesutbildning (se t.ex. Avis et al., 2021; Jørgensen et. Al., 2021). Vissa av hindren är kopplade till att eleverna inte erbjuds tillräckliga möjligheter till språkinlärning (se t.ex. Choy & Wärvik, 2019; Sandwall, 2010). Detta behövs det dock mer forskning om, särskilt i relation till elever i gymnasieålder. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de undervisningspraktiker som nyanlända elever möter i yrkeskurser samt de villkor som formar dessa praktiker. Följande forskningsfrågor undersöks: Vad karaktäriserar undervisningspraktikerna inom yrkeskurser som erbjuds nyanlända elever? Hur formas språkinlärning inom dessa praktiker? Vad villkorar praktikerna?

Metod och teori

Intervjuer med åtta yrkeslärare ligger som grund för studien. Analysen har vägletts av teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014). Inom denna teori riktas intresset mot de praktiker som skapar mening åt deltagarnas handlingar, samt de villkor som formar och formas av praktikerna. Därför har ’säganden’, ’göranden’ och ’relateranden’ – dvs. Det som tillsammans formar en praktik – analyserats utifrån intervjusvaren. Därefter har de praktikarkitekturer, dvs. De arrangemang som håller praktikerna på plats, identifierats, och som kan förklara ’säganden’, ’göranden’ och ’relatreanden’ inom respektive praktik.

Resultat

Tre praktiker identifierades: i) svenska först – praktisk verksamhet sedan; ii) andraspråksinlärning-i-praktiken; samt iii) integrerad språk- och yrkesundervisning. Dessa var sammankopplade med varsin idé om språkinlärning: a) som separat färdighetsträning; b) som något som utvecklas naturligt genom deltagande i yrkesuppgifter; eller c) som integrerad i yrkesutbildning genom explicit undervisning och daglig interaktion med svensktalande elever. En slutsats är att nyanlända elever erbjuds varierande möjligheter att utveckla yrkeskunnande och tillägna sig svenska. Dessa skillnader beror bland annat på skilda ekonomiska resurser. Resultaten visar också att det går att forma yrkeskurser med utgångspunkt i de nyanlända elevernas behov utan att kompromissa med yrkesundervisningens kvalitet.

Referenser:

Avis, J., Orr, K., & Warmington, P. Beyond ‘Migration’and ‘Inclusion’in Work Life: Racialisation and VET. In L. Moreno Herrera, M., Teräs, P., Gougoulakis, & J. Kontio, (Eds.), Migration and inclusion in work life-the role of VET: Emerging issues in research on vocational education & training Vol. 7 (pp. 27–59). Atlas Akademi.

Choy, S., & Wärvik, G. B. (2019). Integration of learning for refugee and migrant students: VET teachers’ practices through practice theory lens. Journal of Vocational Education & Training, 71(1), 87–107.

Jørgensen, C., Hautz, H., & Li, J. (2021). The Role of Vocational Education and Training in the Integration of Refugees in Austria, Denmark and Germany. International Journal for Research in Vocational Education and Training, 8(3), 276–299.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., & Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. Springer.

Sandwall, K. (2010). “I learn more at school”: A critical perspective on workplace-related second language learning in and out of school. TESOL Quarterly, 44(3), 542–574.