I takt med elektrifieringen av det moderna samhället sedan slutet av 1800-talet och billigare och energieffektivare lampor har ljusanvändningen ökat och blivit en självklar del i den urbana miljön. Ljusföroreningar, överflödig användning av artificiellt ljus, är ett växande globalt miljöproblem med negativa effekter för djurlivet och människans hälsa. Utifrån en dokumentanalys av belysningsplaner och intervjuer med yrkesverksamma i fem kommuner undersöker föreliggande studie hur kommuner motverkar ljusföroreningar, hur riktlinjerna kring belysning implementeras i detaljplaneprojekt samt hur ljusföroreningar hanteras i planprocessen. Resultatet visar att belysningsfrågor kommer in sent i planprocessen vilket minskar möjligheten att utforma en hållbar belysning. För att fylla kunskapsluckor som finns bör nationella riktlinjer framtas för att skapa en vägledning för hur ljusföroreningar kan minimeras. Mest lämpligt vore en nationell lagstiftning som reglerar användningen av belysning för att skapa ett ramverk för kommunanställda. Länsstyrelsen, som ansvarar för prövning av detaljplaner, bör även inkludera störning av ljus i prövningsgrunderna.