Enligt tidigare forskning kan det finnas en brist på fotbollsplaner i Stockholm vilket är problematiskt i den svenska välfärdsstaten där idrotten ses som en självklarhet. Idrottsrörelsen saknar inflytande över planeringen av idrottsytor där mäktigare aktörer lobbar för att få inflytande. Studiens syfte är att utforska Stockholms planbrist ur ett rumsligt perspektiv samt ta reda på hur och varför idrottens aktörer påverkar planeringen av idrottsytor. Det har gjorts med hjälp av ett teoretiskt ramverk som bygger på individuella och kollektiva rationaliteter.
Genom mixade metoder bestående av GIS-analyser, kartelicitering och semistrukturerade intervjuer av fyra nyckelaktörer har bilden av idrottsplanering och lobbyism breddats. Studien visar att det finns en brist i närheten till fotbollsplaner men att konkurrensen om planerna är mer relevant. Idrottens aktörer har rationella drivkrafter som leder till lobbyism i olika former för att försöka påverka planeringen av idrottsytor i Stockholm. Det sker genom direktkontakt med makthavare, opinionsbildning eller externa konsulter.