Denna uppsats avser att uppmärksamma problematiken kring att exkluderande och inkluderande design samexisterar i offentliga och semi-offentliga rum på Norrmalm. Med bänken och pantröret som utgångspunkt har en fallstudie genomförts som belyser hur exkluderande och inkluderande design kan uttrycka sig i dessa rum på Norrmalm. Tre specifika aktörer har även undersökts: Jernhusen, Stockholms stad och Trafikförvaltningen, där deras resonemang kring exkludering och inkludering i de offentliga och semi-offentliga rummen de ansvarar för varit av intresse. Vidare har denna uppsats undersökt vad denna samexistens av exkluderande och inkluderande design i Norrmalms offentliga rum kan tänkas bero på, samt hur detta kan påverka Stockholms chans att uppnå FN:s elfte globala mål vilket fokuserar på inkludering och hållbarhet i städer. 

Det empiriska materialet har samlats in via en trianguleringsmetod där kvalitativa intervjuer, observationer samt dokumentanalys genomförts. Det empiriska materialet har diskuterats och analyserats utifrån bland annat kritisk urban teori, “rätten till staden” och urban revanschism samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att exempel på exluderande och inkluderande design kopplat till bänkar och pantrör går att finna på Norrmalm, men att vad som räknas som exkluderande eller inkluderande är komplext. Resultatet visar även att det är flera aktörer som är inblandade i utformningen av rummen på Norrmalm, samt att resonemangen hos de tre aktörerna inte alltid överensstämmer, vilket kan leda till att “dilemman” uppstår och resultera i samexistensen av exkluderande och inkluderande design i rummen på Norrmalm.  

I uppsatsen har en diskussion förts kring hur samexistensen av exkluderande och inkluderande design i de offentliga och semi-offentliga rum påverkar stadens chans att uppnå FN:s elfte globala mål, slutsatsen som dragits är att den kan påverka. Exkluderande design hör inte hemma i inkluderande och hållbara städer och ett större samarbete aktörer emellan bör göras för att öka den inkluderande designen och minska den exkluderande designen i stadsdelen. 

Denna uppsats bidrar till ämnesfältet på så sätt att den belyser samexistensen av två olika former av design, vilket inte gjorts i alls stor utsträckning tidigare.