Världen står inför stora klimatförändringar med konsekvenser som intensivare nederbörd. För att hantera dessa konsekvenser av en ökad mängd dagvatten är stadsutveckling som främjar en hållbar dagvattenhantering aktuell och viktig. I den här uppsatsen undersöks hur Stockholms dagvattenhantering med inriktning på Norra Djurgårdsstadens framställs ur ett hållbarhetsperspektiv. Dessutom kommer likheter och skillnader att urskiljas mellan Norra Djurgårdsstaden och det kinesiska konceptet Sponge City. Vidare kommer uppsatsen att studera hur dessa dagvattenstrategier kan tolkas med hjälp av det teoretiska ramverket och stadsplaneringsidealet New Urbanism. För att relatera till tidigare forskning har Norra Djurgårdsstadens jämförts med en annan stadsdel i Stockholm med en liknande miljöprofil, Hammarby Sjöstad. Via metoder av textanalys och tre intervjuer kan resultatet illustrera att det finns många likheter mellan ländernas målsättningar och strategier. Båda ländernas strategier och planeringsidealet New Urbanism har som målsättning att sträva efter ett gemensamt samhälle för att främja en hållbar utveckling.