Syftet för detta bidrag är att undersöka innehållet i finlandssvenska folkhögskolors kurser i huslig ekonomi/hushållslära från slutet av 1800-talet, då de första folkhögskolorna växte fram i Finland, till ca 1950. Utöver detta har vi också ett komparativt syfte: att jämföra resultaten med motsvarande resultat i Sverige. 

En utgångspunkt utgörs av studier av svenska folkhögskolors yrkesutbildningar under denna tidsperiod, bl.a. husliga kurser (Lundh Nilsson, 2008, 2010 & 2022). Även om de svenska folkhögskolorna, i likhet med dem i övriga nordiska länder, främst fokuserade folkbildning, menar Lundh Nilsson att de husliga bör förstås i relation till både det förindustriella svenska samhällets och 1860-talets politiska reformer. Sammantaget kunde folkhögskolorna inte bortse från att även yrkesinriktade kurser behövdes. Flera folkhögskolor i Sverige startade husliga kurser för kvinnor, en stor del av eleverna kom från bondefamiljer som genom reformer blivit självägande. Enligt Lundh Nilsson hade denna grupp av bönder ett intresse av att deras döttrar fick viss allmänbildning men också lärde sig det som behövdes på en bondgård. Av det innehåll Lundh Nilsson beskriver framgår att allmänbildande ämnen som svenska, geografi, historia och räkning dominerar förmiddagarna medan främst handarbete förekom under eftermiddagarna – men också huslig ekonomi, hygien och bokföring. De veckotimmar som tilldelades de husliga ämnena var dock få (3h/vecka, 5h inkl. hygien av 44h). Då även handarbete inkluderas stiger de till 16h/vecka. 

Vi har tolkat Lundh Nilssons resultat angående innehållet i folkhögskolans husliga utbildningar som en indikation på det Katri Laines (1931) skriver om så kallade ’falska hushållsskolor’ (fi: vale-emäntakoulut). Hon menar att det fanns folkhögskolor som erbjöd ett innehåll som inte motsvarade kursernas benämningar. Huslig ekonomi/hushållslära användes som marknadsföring men svarade inte varken mot det innehåll eller den omfattning som en utbildning vid hushållsskolor erbjöd.

Under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal grundades totalt 14 finlandssvenska folkhögskolor och en på Åland, 13 av dem erbjöd hushållskurser (Wichman et al., 1909–1922). Data består av historiker/minnesböcker från två av folkhögskolorna, Västankvarn och Ålands folkhögskola. Kvalitativ innehållsanalys används för informationen om kurserna, deras innehåll & hur de motiverats och jämförs med svenska resultat.