Sweden is often described as a highly secularised country, but we know little of the actual worldviews among youths in Swedish classrooms. The current article has two aims: to examine ambiguous positions concerning supernatural phenomena among young Swedes, and to initiate a discussion about how teachers in religion education (RE) can use such ambiguity to bridge between pupils with secular and religious identities. In a sample of 302 young, urban Swedes (16–25 years old), we examined (1) self-reported (non-)belief in supernatural beings, (2) what they believe happens after death, and (3) if they report any supernatural experiences. The results illustrate that the majority held some kind of belief in the supernatural (the “Some”). Among the Nones who rejected such beliefs, a fifth yet described experiences which involved supernatural beings (e.g., spirits). To understand this contradiction, we employ cognitive theories on the tendency to attribute agency to supernatural powers that explain people’s intuitive conceptualisation of the supernatural. We argue that such ambiguity provides an inter­esting space where pupils can use their personal experiences to better understand peers with other worldviews, while also exploring their own worldviews. To highlight the importance of describing secularity as an equally complex phenomenon as religiosity, we also introduce the term secular literacy. The ultimate purpose is to bridge the problematic gap between Us (who are secular) and Them (who are religious), which is also an explicit goal in the RE syllabus.

Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det saknas forskning om de trosföreställningar som eleverna faktiskt bär med sig in i religionskunskapsundervisningen. Syftet med denna artikel är att undersöka ambivalens kring övernaturliga föreställningar hos unga svenskar, och att inleda ett samtal om hur religionskunskapslärare kan överbrygga klyftan mellan elever som identifierar sig som religiösa respektive sekulära. Vi undersökte självrapporterade trosföreställningar i ett urval av 302 unga, urbana svenskar (16–25 år gamla), samt vad de tror händer efter döden och om de haft någon upplevelse som de tolkar i övernaturliga termer. Resultaten visar att en majoritet av dessa har någon slags tro på det övernaturliga. En femtedel av dem som avfärdade översinnliga krafter beskrev dock upplevelser som involverade just sådana. Denna ambivalens diskuteras utifrån kognitiv teori om den mänskliga benägenheten att attribuera agens till de avlidna, illustrerad genom experimentella studier om vad människor säger kontra vad de intuitivt föreställer sig. Vi menar att sådan ambivalens kring det övernaturliga skapar utrymme för existentiella samtal mellan elever, där de både kan utforska sina personliga livsåskådningar och ges möjlighet att samtala över identitetsgränser. För att belysa vikten av att beskriva sekularitet som ett lika komplext fenomen som religiositet introducerar vi begreppet sekulär litteracitet. Syftet med en sådan omförhandling är att överbrygga den problematiska klyftan mellan Vi (som är sekulära) och De andra (som är religiösa), vilket också uttalas som mål i kursplanen för religionskunskapsämnet.