Syftet med artikeln är att ge en ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar barnbokens betydelse när det gäller att närma sig ämnen som upplevs som känsliga i förskolan. I artikeln används tiggeri som ett exempel på ett sådant ämne. Det empiriska materialet kommer från fokusgrupper med pedagoger från sex svenska förskolor. I fokusgrupperna diskuterades bland annat två barnböcker på temat tiggeri. Materialet har analyserats med hjälp av en reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att barnböckerna om tiggeri skapade en ingång till att ta upp ett ämne som pedagogerna upplevde som svårt och som de tidigare undvikit att diskutera med barnen. Samtidigt väckte barnböckerna många känslor i relation till pedagogers ansvar: gentemot barn, föräldrar och ämnet i sig. För att på en övergripande nivå diskutera vilka ämnen som anses passande att behandla i förskolan samt vilka känslor som väcks av olika ämnen, används Ahmeds (2010, 2014) och Butlers (2007) teorier om normer och känslor. De normer som existerar påverkar också vad som känns ”ansvarigt” respektive ”oansvarigt” att göra. I relation till barnböcker om känsliga ämnen framstår en ”ansvarsfull läsning” som önskvärd och samtidigt som motstridig och komplex.

The purpose of the article is to provide an increased understanding of how teachers perceive the importance of children’s books when it comes to approaching sensitive subjects in preschool. The article uses begging as an example of such a subject. The empirical material comes from ten focus group interviews with teachers from six Swedish preschools. In the focus groups, among other things, two children’s books on the theme of begging were discussed. The material has been analyzed using a reflexive thematic analysis. The results show that the children’s books about begging created an entrance to address a subject that the educators felt was difficult and that they had previously avoided discussing with the children. At the same time, the children’s books aroused many emotions in relation to the responsibilities of educators: towards children, parents and the subject itself. Drawing inspiration from Ahmed (2010, 2014) and Butler (2007), norms and emotions are seen as highly relevant for whether subjects in preschool are considered appropriate or inappropriate. Emotions such as happiness or unease make people approach certain subjects while they avoid others. The prevailing social norms also affect what feels “responsible” and “irresponsible” to do. In relation to children’s books on sensitive subjects, a “responsible reading” appears as desirable, but also as contradictory and complex.