Att läsa och skriva är av tradition vanliga praktiker i skolan och förknippas främst med teoretiska ämnen och klassrum med bord och stolar. Att elever engageras i skriftliga praktiker, eller literacy, i ämnet idrott och hälsa har av flera skäl blivit allt vanligare på senare tid, vilket innebär att sådana praktiker även äger rum i lokaler som inte designats för läsande och skrivande. Syftet med den här artikeln är att undersöka rummets betydelse för lärande genom skriftliga praktiker i ämnet idrott och hälsa. Den rumsliga aspekten kopplad till skriftliga praktiker undersöks utifrån begreppet literacyskrymsle som kort kan beskrivas som en utskild del av rummet där någon form av literacyaktivitet pågår eller kan pågå. Studien bygger på etnografiska data i form av fotografier, fältanteckningar, texter och transkriptioner av lärar- och elevintervjuer. Studien utgår från ett ekologiskt perspektiv på literacy och data analyserades med geosemiotiska begrepp. Resultaten visar att literacyskrymslen (kan) skapas i alla rum där idrottsämnets olika aktiviteter pågår, dvs. både i inomhus- och utomhusmiljöer. Rummens möjligheter och begränsningar att inhysa literacyskrymslen varierar beroende på rummens olika materiella villkor, och därmed skapas situerade respektive överskridande literacyskrymslen i olika rum. De olika typerna av literacyskrymslen har olika potential för elevers lärande i idrott och hälsa.

Reading and writing are traditionally common practices in school and mainly associated with theoretical subjects and classrooms with chairs and tables. However, reading and writing, or literacy practices, have become more common in Physical education and health (PEH), resulting in literacy practices even taking place in spaces which are not designed for reading and writing. The aim of this study was to investigate the significance of space for learning through literacy practices in PEH. The spatial aspect connected to literacy practices was investigated with the concept literacy nook, i.e., a separate part of the room where some kind of literacy activity is going on. Ethnographic data, such as photographies, field notes, texts, and transcripts of interviews, were analyzed drawing on an ecological view on literacy and with geosemiotic concepts. The results show that literacy nooks are (or can be) created in all indoor and outdoor spaces where PEH-activities take place. The opportunities and constraints of the different spaces to house literacy nooks vary according to the material terms of the spaces. Thus, situated and transgressive literacy nooks are created in the different spaces. These different types of literacy nooks have different potential for students’ learning in PEH.