Målet med denna uppsats har varit att undersöka hur fem kommuner i Region Stockholm arbetar med kommunala trygghetspunkter. Studien har undersökt varför kommunerna har valt att införa trygghetspunkter i deras kommuner och vilka mål kommunerna har med dem. Uppsatsen har också tittat på om det har funnits skillnader mellan de olika kommuner i deras arbete med trygghetspunkter och vad dessa skillnader eventuellt beror på. För att besvara detta har uppsatsen använt kvalitativa intervjuer med tjänstemän i varje kommunen med kopplingar till respektive kommuns arbete med trygghetspunkter där en tematisk analysmetod har använts. Teorierna politisering, securitization och resiliens har använts för att analysera resultatet av intervjuerna. Uppsatsen visade att arbetet med trygghetspunkter mestadels var upp till vad varje enskild kommun ansåg vara viktigt även om det finns vissa riktlinjer kommunerna har beaktat. Skillnader mellan kommunerna kunde bero både på olika uppfattningar och olika förutsättningar mellan kommunerna.