In recent years, criticism facing Business-Type Management within the state has led governments to call for new management models. In many cases, this ambition has not been accompanied by concrete actions signaling a clear break with BTM. There has been limited capacity for critical reflection, learning, and innovative thinking. Why is this? In this article, this question is discussed from a historical-institutional perspective. Using Sweden as a case, it is argued that the inertia largely can be explained by various “institutional hook” on which BTM hung. These institutional hooks are interlinked and form an institutional infrastructure that is controlled by actors that work with and advocate BTM. The main argument is that BTM ideas and practices are deeply embedded organizationally into the state and that for new ideas to emerge and to be implemented, the Government needs to reorganize the policy sector of administrative reform.

Under senare år har kritiken mot Business-Type Management (BTM) inom statlig förvaltning föranlett regeringar att efterfråga nya styrningsideal och styrningsmodeller. Denna ambition har emellertid åtföljts av få konkreta reforminitiativ som markerar ett tydligt brott med BTM. Förmågan till kritisk reflexion, institutionellt lärande och innovativt tänkande har varit begränsad. Varför är detta fallet? I denna artikel diskuteras frågan utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv. Med Sverige som empiriskt exempel argumenteras det för att den observerade trögheten i hög grad kan förstås genom olika “institutionella krokar” på vilka BTM har kommit att hängas upp. Dessa krokar är ömsesidigt sammanflätade och bildar en institutionell infrastruktur som domineras av aktörer vilka både verkar inom och reproducerar BTM. Huvudargumentet är att BTM:s idéer och praktiker är djupt inbäddade i den statliga förvaltningsorganisationen, och att regeringen, för att nya styrningsideal ska kunna utvecklas och omsättas i praktiken, behöver omorganisera det förvaltningspolitiska området.