ABSTRACT Syftet med denna uppsats är att undersöka bakgrunden till utställningen Brigadmåleri som ägde rum på Moderna Museet i januari-februari 1979, hur utställningen togs emot och diskuterades. De frågor jag vill belysa är hur den tidens konstbegrepp, inom museiinstitutionen, hanterade den icke-institutionella gatukonsten och hur konflikten mellan olika konstbegrepp tog sig uttryck. De källor som använts är främst konstrecensioner i dagspress, nyhetsartiklar om utställningen i dagspress, tidskriftsartiklar. Jag har också använt vissa avsnitt i böcker om samtidskonsthistoria och akademiska uppsatser som behandlar Moderna Museet vid denna tid. Uppsatsen görs utifrån ett empiriskt undersökande med utgångspunkt i kvalitativ diskursanalys. Eftersom ingen tidigare forskning gjorts om just denna utställning handlar det till stor del om att samla relevant material. Teorin som ska stödja resonemanget hämtar inspiration från Pierre Bourdieu, om konstfältet, och från Arthur Danto och George Dickie om den institutionella konstteorin. Uppsatsen pekar på att det fanns starka konflikter mellan skilda synsätt på konst och på hur den då nya, 1974-års, kulturpolitik kunde användas i praktiken. Den icke-institutionella kulturen uppfann sina egna distributionsvägar och arenor för möte med publiken.