En mindre utforskad aspekt i svensk segregationsforskning är betydelsen av rumsliga och tidsmässiga beroenden. Denna studie analyserar lokal socioekonomisk segregation i Sveriges DeSO-områden (2015–2023) med ett nykonstruerat diskontinuitetsbaserat spatialt segregationsindex i en spatial longitudinell modell. Syftet är att identifiera strukturella faktorer som uppvisar samband med segregation samt testa bostadsblandningens effekt genom hypotetiska scenarier, utifrån teorier om finansialisering, möjlighetshamstring och grannskapseffekter. Resultaten visar ökad polarisering med högst segregation i högstatusområden. Segregationen uppvisar extrem strukturell tröghet och positivt rumsligt beroende. Skillnader i bostadsstruktur gentemot närområdet uppvisar ett starkare samband med segregation än den egna strukturen. Scenarioanalysen visar att bostadsblandning har en reducerande effekt och är mest lämpad på större geografiska skalor, men motverkas av strukturella hinder. Studien pekar på att den svenska segregationen är ett djupt strukturellt fenomen format av marknadisering. Traditionell planering har därmed begränsad effekt, och bostadspolitiska reformer behövs för att minska incitament till möjlighetshamstring i en finansialiserad bostadsmarknad.