Denna uppsats handlar om Läskommittéer som är ett initiativ vars syfte är att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och länsteatrar arrangerar i Sverige. I förlängningen syftar det till att utveckla en långsiktig, hållbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars självständighet, självkänsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med såväl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. Utgångspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 där barnets rätt till kultur formuleras. En ram för undersökningen är Roger Harts syn på barns delaktighet under demokratiska former. Fokus för studiens empiriska undersökning var att beskriva mötet mellan skola och teater. Studien syftar till att undersöka vad det estetiska perspektivet har för betydelse för skolans kultur samt elevernas liv och lärande i skolan. I mitt material har jag funnit resonemang om delaktighet och demokrati som pekar på att skolan och teatern har olika målbilder i interaktion. I de flesta utvärderingar säger sig informanterna vara positiva till samverkan skola och teater.