Denna uppsats syftar till att studera och försöka förstå varför spårväg syd behövs utifrån regional utveckling, om den uppfyller hållbarhetskriterier, varför politikerna inte prioriterar förbindelsen samt hur planeringsprocessen går till. Detta syfte kompletterar med teorier om organisation, makt och rationalitet för att förklara hur motiv, planering och genomförande hänger ihop. Studien som genomförts är en kvalitativ fallstudie med intervjuer av både politiker och tjänstemän som arbetar med kollektivtrafikplanering och regional utveckling. Det transkriberade och litterära materialet analyserades sedermera i en argumentationsanalys. Resultatet blev således att det finns bakomliggande motiv till anläggning av spårväg syd, då tillgängligheten ökar med en ny tvärförbindelse. Vad gäller hållbarhetsbegreppet är spårvägen både socialt och ekologiskt motiverad, men inte ekonomiskt hållbar utifrån samhällsekonomiska kalkyler. De största anledningarna till varför inget tidigare hänt från politiskt håll är att det saknats investeringspengar samt att spårvägen inte legat på prioriteringslistan. Planeringsprocessen kännetecknas av rationell planering, samt en organisation där tjänstemän bistår med expertis och politiker agerar beslutfattare. Denna teoretiska maktfördelning tycks dock ibland förefalla annorlunda i verkligheten.