In this article, we aim to explore the contours of how we might interrogate Swedish labour lawand practice from a socially oriented sustainability perspective, drawing on the distinctive findings of ourproject ‘An inclusive and sustainable Swedish labour law – the ways ahead’ and on other aspects of theSwedish labour law model that we consider are particularly relevant for a sustainability analysis. In sodoing, we have identified potentially five dimensions to the use of a ‘sustainability’ discourse as a basis forevaluation of regulatory measures suitable for the Swedish labour market. It emerges that the central dominant system of collective bargaining has the potential to promote durability and inter- and intra-generational justice, including just transitions in the labour market. However, its capacity to promote capabilities and equality depends on how inclusive and adaptable collective bargaining systems are, with attentionto who is being represented and in what sectors.
Bilaga 5 SOU 2021:94 Diskriminerande uttalanden utan identifierbar skadelidande Inledning – generella anmärkningar Vilka möjligheter det finns att vidta rättsliga åtgärder med anledning av diskriminerande uttalanden eller motsvarande när konkret identi-fierbar skadelidande saknas, kommer i det följande att belysas utifrån tre skilda frågeställningar. Utrymmet för respektive frågeställning varierar beroende på hur respektive land utformat sin reglering. Den första frågeställningen berör om det i respektive lands rätts-ordning finns några bestämmelser som medger att en organisation för talan i allmänhetens intresse, dvs. utan koppling till en specifik individ. I den delen är det relevant att inte enbart behandla diskrimi-neringslagstiftningen, utan även de processuella förutsättningarna som följer av annan lagstiftning. Framställningen i denna del kom-mer inte vara heltäckande utan fokuserad på aktuella frågor. Det är också av intresse i vilket forum som klagomål kan väckas och talan föras. En andra frågeställning är vilka påföljder som kan aktualiseras när en organisation tillåts föra talan i dessa fall. Den tredje frågeställningen avser om det finns någon möjlighet att direkt angripa ett uttalande eller anslag (exempelvis en plats-annons) av diskriminerande karaktär, genom explicita förbud i lag-stiftningen samt i sådana fall vilka sanktioner som kan bli aktuella. Nedan följer en framställning av regleringen i Danmark, Finland, Norge, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.
I snart femtio år har lagstadgat anställningsskydd funnits i Sverige. Idag står LAS inför den mest genomgripande förändringen sedan tillkomsten. Essän belyser dessa ändringsförslag (Ds 2021:17) och analyserar om de förmår att uppnå målsättningen om ökad förutsebarhet. Lagförslaget är ett uttryck för förändringar i både partsrelationerna på arbetsmarknaden och i anställningsförhållandet. De svenska arbetsmarknadsrelationerna centraliseras avsevärt – stick i stäv med den allmänna trenden mot ökad decentralisering och flexibilisering. Det sätt på vilket arbetsrätten utvecklas på riskerar försämra kvaliteten i reglerna och leda till förskjutningar i rollfördelningen i systemet för arbetsmarknadsreglering.
Den 10 oktober 2019 anordnade Sieps ett seminarium om vad som styr EU:s befogenheter. Talare var Åsa Romson, forskare i miljörätt och miljöpolitiska styrmedel vid IVL Svenska miljöinstitutet, Erik Sjödin, universitetslektor i civilrätt vid Institutet för socialforskning, Stockholms universitet och Annika Suominen, universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet. Kommentator var Sverker Gustavsson, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och moderatorer var Anna Wetter Ryde och Maria Wiberg, båda forskare i juridik vid Sieps.
Principiella problem i anställningskyddet trots nya LASKnäckfrågor med anknytning till anställningsskyddslagen (LAS) uppkommer ofta på arbetsmarknaden och alla arbetsrättare har anledning att fördjupa sig i dessa frågeställningar. I den här antologin lämnas bidrag till fördjupad förståelse av en bred uppsättning anställningsskyddsrättsliga frågor – som kommer att kvarstå även med nya (2022 års) LAS. Kapitlen handlar om övergripande och principiella problem i anställningsskyddet, som förekommer så länge som reglerna inte ändras radikalt: senioritetsprincipens räckvidd, omplaceringsskyldighetens omfång, provocerad uppsägning i kränkningssituationer, samspelet mellan LAS och arbetsmiljörätten, kompetensutveckling och sysselsättningstrygghet, den nya lagstiftningsprocessen och hur 2022 års LAS innebär att olika grupper omfattas av olika anställningsskydd.
DEBATT. Det kan inte accepteras att några av de mest centrala frågorna i arbetsrätten regleras med stöd av någon form av hänvisning till övertygelse om parternas goda intentioner, replikerar forskarna Erik Sjödin och Niklas Selberg.
DEBATT. Under remissomgången har förödande kritik riktats mot centrala delar av förslaget till nya Las. Det inte möjligt att gå vidare med dessa delar av förslaget, skriver forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin som ser tre alternativ för den fortsatta lagstiftningen.
Farhågor om framväxt av gula fackföreningar — dvs. arbetsgivarkontrollerade och arbetsgivarvänliga fackföreningar — har länge ventilerats både i Sverige och utomlands, men några sådana organisationer har inte lämnat några större avtryck på svensk arbetsmarknad. I AD 2021 nr 69 var emellertid en sådan fackförening för första gången part i ett mål i Arbetsdomstolen. När gula fackföreningar nu alltså gjort inträde på den svenska arbetsmarknaden krävs att vi hanterar en för svensk arbetsrätts vidkommande ny uppsättning frågeställningar. I denna artikel tar vi oss an ett antal sådana frågor och diskuterar hur dessa kan lösas inom ramen för gällande rätt. Mot denna bakgrund lyfter vi sedan fram behov av lagändringar och förnyade överväganden från lagstiftarens sida.
KOMMENTAR. Vi ser stora risker för uppkomsten att vi får två arbetsmarknader – en för unga, välutbildade och friska och en annan för äldre, funktionsnedsatta och sjukligare, skriver Erik Sjödin och Niklas Selberg.
Hur mycket enklare ska det bli att säga upp arbetstagare enligt nya Las? Niklas Selberg och Erik Sjödin analyserar tre förändringar som lagförarbetena anger som särskilt viktiga.
KOMMENTAR. Med huvudavtalet gör arbetsmarknadsparterna det som sades vara omöjligt för lagstiftaren att göra. Nämligen att precisera och konkretisera när en arbetstagare får sägas upp, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin.
KOMMENTAR. Högre allmänt skadestånd till den som yrkat att en uppsägning ska ogiltigförklaras än till den som endast yrkat skadestånd. Denna olikhet inför lagen genomförs utan motivering i och med nya Las, skriver forskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin.
KOMMENTAR. Sveriges ståndpunkt är att EU inte får lagstifta om minimilöner. Då bör man också väcka ogiltighetstalan i EU-domstolen mot direktivet, skriver Erik Sjödin och Niklas Selberg.
Regeringen bör väcka talan i EU-domstolen och göra gällande att direktivet om tillräckliga minimilöner är ogiltigt, och därför inte ska ha rättslig effekt. Det skriver två juridikforskare.
KOMMENTAR. Niklas Selberg och Erik Sjödin diskuterar hur de nya reglerna i a-kassan kan påverka parternas vilja att driva tvister om uppsägningar.
2022 års reform av reglerna på arbetsmarknaden är genomgripande. Det står klart att anställningstryggheten nu utvecklas från att framför allt vara en fråga om reglering av relationerna mellan parterna i anställningsavtalet till att handla även om omställning, kompetensutveckling, studiestöd – och a-kassa.
Göteborgs hamn är en särpräglad arbetsplats som givit upphov till många arbetsrättsliga tvister. Förekomsten av två kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer för samma arbete är ovanligt på den svenska arbetsmarknaden och frågan uppkommer då vilket avtal som ska ha företräde om båda inte kan tillämpas samtidigt. I AD 2020 nr 66 aktualiseras viktiga och intressanta frågor om konkurrerande kollektivavtal och särskilt det s.k. andraavtalets ställning. Vi genomför i föreliggande artikel en kritisk granskning av den aktuella domen och analyserar hur den svenska kollektiva arbetsrätten hanterar konkurrerande arbetstagarorganisationer som båda ingått kollektivavtal med en och samma arbetsgivare.
Denna sjunde upplaga av Arbetsrätten: en översikt ger en koncentrerad och överskådlig redovisning av svensk arbetsrätt i dess aktuella läge i slutet av 2010-talet. EU:s arbetsrätt skildras här integrerad med gällande svensk rätt och samspelet mellan lagstiftning och avtalsreglering beskrivs och illustreras. Talrika hänvisningar ges till domstolspraxis och annat rättsligt material.
Denna åttonde upplaga av Arbetsrätten: en översikt ger en koncentrerad och överskådlig redovisning av svensk arbetsrätt i dess aktuella läge i början av 2020-talet. EU:s arbetsrätt skildras här integrerad med gällande svensk rätt och samspelet mellan lagstiftning och avtalsreglering beskrivs och illustreras. Talrika hänvisningar ges till domstolspraxis och annat rättsligt material.
It is hard to determine when adverse labour conditions become exploitation. As of July 1, 2018, ‘human exploitation’ is criminalised in Sweden, with penalties up to ten years prison. The crime of ‘human exploitation’ occurs when someone, through unlawful coercion, misleads, exploits another person’s position of dependence, lack of protection, or difficult situation, or exploits another person in forced labour, work under obviously unreasonable conditions or begging. This article describes how disputes concerning low wages are to be handled within the Swedish model for labour market regulation, and contrasts this with the novel crime that adds a criminal law element to this otherwise civil law-oriented model.
Farhågorna för att europabolag ska kunna utnyttjas för att kringgå de tyska reglerna om medbestämmande kan delvis läggas åt sidan. Det är följden av en dom där EU-domstolens stora avdelning tolkade direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag (2001/86) till fördel för de fackliga organisationerna IG metall och Ver.di. Domen får betydelse även vid gränsöverskridande fusioner.
DEBATT. Det är svårt att acceptera att regeringen förbiser oorganiserades möjlighet att hävda sin rätt när de felaktigt ställs utan försörjning, skriver Erik Sjödin, docent i civilrätt, angående förslaget till en ny arbetsrätt.
The question of whether there can, may, and should be a lowest price for work performed by a human can be discussed from different perspectives. The President of the European Commission, Ursula von der Leyen, has unambiguously made it clear that the EU must take measures with regard to minimum wages. On October 28 2020, the Commission presented a proposal for a Directive on adequate minimum wages in the European Union.
The article is structured as follows. It begins with a brief description of the history of the proposal and a short presentation of its material content. This is followed by a discussion of the chosen legal basis in the Treaty and of whether the EU has the competence to adopt the proposal. I shall then analyse how it can be determined whether Sweden has transferred competence to the EU to adopt legislation regarding minimum wages. The article concludes with some comments on future developments as a result of the proposal for a Directive on adequate minimum wage in the European Union.
Artikeln är upplagd på följande sätt. Den inleds med en kort beskrivningen av direkivförslaget om tillräckliga minimilöner i EU:s tillkomsthistoria, en kortfattad presentation av det materiella innehållet i förslaget. Därefter följer en diskussion om den anförda rättsliga grunden och om EU har befogenhet att anta förslaget. Vidare analyserar Sjödin hur det kan avgöras om Sverige överlåtit befogenhet till EU om att anta lagstiftningsakter om minimilöner. Artikeln avslutas med ett antal kommentarer om den framtida utvecklingen med anledning av förslaget.