The study focusses on two central neighborhoods in the Scandinavian capitals of Oslo and Stockholm with a similar spatial location in the city centres and similar historical conditions of being under strong pressure of transformation as epicentres of infrastructural and urban economic change. “Grønland” in Oslo and “Klara” in Stockholm have strategic locations as transit zones close to the central train stations - they are both in fact the first district that you step into when arriving to the cities. Up until the mid-twentieth century Grønland and Klara were the obvious arrival neighborhoods for migrants to the capitals. Despite these similarities Grønland and Klara today display radical different urban environments: Grønland still partly being a neigborhood for migrant cultures, small retailers and shops, Klara is the central business district of Stockholm with offices, corporate headquarters and major warehouses. The study examines and compares four factors that could explain the different developments of the city quarters: 1) City centre displacement, 2) Reputation and function, 3) Piecemeal planning vs general planning and 4) Postwar economic policies.

The paper shows how historical trajectories of administration and planning culture have a deep impact on the changes of the urban landscape, as they interact with economic conjunctures and everyday patterns of activities and communication to mold the spatial and cultural character of city districts.

I Bebodda platser argumenterar Håkan Forsell för en mer djupgående historisk och ämnesöverskridande kunskap om stadsutveckling och tidigare epokers sociala och ekonomiska förhållanden, för att kunna förstå dagens städers problem och möjligheter. Vi befinner oss i dag återigen mitt uppe i en intensiv urbaniseringsepok, som visserligen har andra drivande ekonomiska faktorer och andra geografiska tyngdpunkter än 1800-talets industritillväxt eller efterkrigstidens välfärdsinvesteringar men som ändå tar tydligt spjärn mot nedärvda strukturer, tidigare politiska beslut och befintlig fysisk planering.

Bebodda platser är en samling bidrag till ”akutforskningen” om städers sociala, ekonomiska och materiella tillvaro. Boken vänder sig till den som är intresserad av stadsbyggnad, bostadspolitik, teknikhistoria, arkitektur och livet i städer överlag.

The anachronistic appearance of the post-communist world fascinated westerners visiting eastern Europe after ’89. The East offered the image of a ‘future that would never happen’. Four decades of totalitarianism were rapidly forgotten by the seekers of ‘true Europe’.

I det första häftet av RJ:s årsbox 2020 presenterar Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling. Det är stadens föränderlighet som ligger till grund för analysen. Staden är både planerad och tillfällig.

Enligt FN kommer närmare 70 procent av jordens befolkning att leva i städer år 2050. Antalet megastäder kommer att växa – men också mindre metropoler förväntas öka sin befolkning. Men staden innebär i sig en rad utmaningar som inte bara är ekologiska. Är det lämpligt att bo så tätt ihop? Vad innebär det? Stadens drar dessutom till sig våld. Så hur ska framtidens städer planeras och se ut? Och varför dras vi till städerna? Vilka behov fyller de?

I RJ:s årsbox 2020 försöker ett antal forskare att svara på de frågorna och några till. Först ut är alltså stadshistorikern Håkan Forsell som gör en resa i den moderna stadens historia. För även om staden tycks stå pall, är den en plats i ständig rörelse och förändring.

Seit der epochalen »Geschichte der Kindheit« (1960) des französischen Historikers Philippe Ariès ist keine umfassende Geschichte der Kindheit mehr erschienen, die zu internationalen Debatten geführt hat. Dieser Sammelband gibt Impulse, sich heute wieder mit diesem spannenden Thema zu befassen und der Geschichtsvergessenheit innovative Sichtweisen entgegenzusetzen.

Chronologisch geordnete Einzelbeiträge erzählen, auf der Grundlage epochenspezifischer Zuordnungen und eingebettet in sozialhistorische Zusammenhänge, eine Geschichte der Kindheit unter dem Aspekt der sorgenden Verhältnisse von der frühen Neuzeit bis heute. Was bedeutete es etwa, wenn die Sorge um das spirituelle Heil von Kindern im Vordergrund stand? Wie wurde Kindheit im 18. Jahrhundert zur Familienkindheit? Welche Veränderungen brachten wohlfahrtsstaatliche Regelungen mit sich und welche Implikationen hatte eine wissenschaftliche Sicht auf das Kind? Was wissen wir über Kinder im Holocaust und wie gestalten sich Sorgeverhältnisse in einer globalisierten Welt?

The article deals with two lines of economic and cultural development of the Swedish Norrbotten as a region subjected to a special exploitation and internal colonial power relations in the decades around 1900. It is in the first place the industrial modernization of basic industries and a modern employment market, which spurred the rapid urbanization of a landscape that previously barely created any urban areas. And second the article deals with the enlargement and the boundaries of the state’s edu- cational territory during the same time-period. The position of the Sámi population in the new educational system that evolved with society’s gradual democratization is discussed within the context of internal colo- nization. Government policies in different areas such as urban planning, infrastructure, education and schooling based themselves in the begin- ning of the twentieth century on discussions of the Sámi’s ‘qualified dis- similarity’, a concept which also was meant to ‘protect’ this group. This was a government-sanctioned differentiation and a cultural segregationist policy to ensure a non-mixing of different societal and economic interests. But even more so, the purpose was to place the Sámi economic activities within cultural parenthesis, isolate the traditional way of life, devalue it and make it immutable and static, severing it from industrial development and the promises and materialization of modernity and progress.

As one of Britain's most original thinkers and writers Colin Ward wrote extensively about positive and practical examples from the past and present of the anarchist spirit or the 'social principle' in everyday life. This volume is the first scholarly work dedicated to examining the significance of his distinctive and highly relevant contributions to the areas of education, children and the environment. In each chapter, international contributors from academic and activist backgrounds offer cross-disciplinary and critical perspectives on Ward's work and its relevance to contemporary debates. The book is divided into four key areas: The Sand Box of the City Adventures in Education Reflections on Practice Mobilisations. This book will appeal to academics and professionals interested in the condition of childhood and youth today. It will prove useful for postgraduates and professionals undertaking further professional development, and is relevant to anyone studying, researching or working in fields relating to children, education and the environment not just in the UK but beyond.

Boken handlar om skolans urbanisering under 1900-talets första decennier och hur den moderna staden kom att prägla kunskapsideal,undervisningsmetoder, skolhusarkitektur och idéer om barns och ungdomars karaktärsförändringar. I centrum står storstadspedagogiken, en rörelse bland folkskollärare och läroboksförfattare i framför allt tyskspråkiga städer som Berlin, Bremen och Wien men med företrädare även i Chicago och New York. Rörelsen arbetade för reformer av stadsungdomars utbildning och för en samhällssyn som betonade vardagsdemokrati, sekularism och personlig självständighet. Staden ansågs utgöra ett habitat av värdefull kunskap och värdefulla relationer som krävde ny socialisering och förändrad inlärning av allt från läs- och skrivkunnighet till moraliska koder och förhållningssätt. "Urbana Infantil" är en bred, internationell studie som utifrån ett rikt material av skolböcker, föreläsningar, fotografier, stadsplaner och arkitektur berättar hur föreställningen av den moderna staden som ett kunskapssamhälle växte fram under 1900-talets början.