Frölunda-Aspvik Säteri, a company just outside Stockholm within the agriculture and forestry sector, has developed a business idea around countryside tourism as a complement to their existing business. The idea is to offer a high quality and functional way of living in small cottages surrounded by beautiful nature and landscape of cultural importance. There will also be a range of additional activities available such as hunting, canoeing, cycling etc. The project should be done with minimum impact on the surrounding environment and the importance of the ecological system should be at the forefront of all business decisions. At present the company wants to have a better understanding of what the future trends are within tourism, how its business idea fits in with future trends within tourism and how to stay competitive.

The purpose of this research paper is to identify the social driving forces that have an impact on people’s lifestyle and choice of holiday destination in the future, and present how these factors affect the travel industry. The result will then be used to evaluate the feasibility of Frölunda-Aspvik´s business idea around tourism.

A literature study has been carried out and the result of that has then been used to evaluate the company´s business idea. The main future trends are that tourists will have higher expectations, be more quality conscious and expect greater diversification regarding how they spend their holiday. This leads to travellers becoming more sophisticated. The reason can be explained by a higher disposable income and levels of education, better health, increased experience of travel and that people’s needs and expectations become more heterogeneous and individual. Many prefer several but shorter vacations spread out over the year. Time efficiency will also be crucial where demand for a combination of holiday, relaxation and various types of activities will increase. The health aspect will become more important where spa- and health destinations will be favoured. Outdoor activities and nature experiences will increase in popularity but also tourist products that are more intellectual and creative. More people expect peace and quiet where the primary purpose of the holiday is to escape from everyday life. Concern for the environment will be more significant as will the search for a deeper meaning beyond material possessions where also authenticity emerges as a selection criterion regarding tourist products and destinations.

The conclusion of the study is to further develop Frölunda-Aspvik Säteri’s intentions to benefit from future tourism by extending its activities to include holiday facilities to compliment its existing business. From the study, it is clear that the company will be able to fulfil some of the needs of what future tourists value most. However, the company should also take into consideration other external factors that have not been included in this report which are stemming from ecological, economical, political and technical origin. In some cases, particularly in a longer perspective, the impact of threats such as climate changes, increasing oil prices and downturn in the economy could imply more threats to company. These should be looked at in more detail if they decide to realise its business plan within tourism.

The Swedish government decided in 1996 that the governmental authorities are to implemement

environmental management systems. Each year, the Swedish Environmental Protection

Agency compiles the authorities’ reports on their environmental management systems. The

compilation shows that not more than 20 % of the authorities perform environmental audits.

This study aims to investigate the authorities’ view of internal environmental audits, the incentives

of performing them. It also investigates if the environmental audits contribute to continuous

improvements. The study is a case study of nine participating authorities that all reported

to have performed environmental audits in 2005. The interviews were analysed based

on the extent of the internal environmental audits. The result shows that three of the nine participating

authorities did not perform any environmental audit at all. The results suggest that

the incentives of the greatest importance for internal environmental audits in the other six

authorities are external requirements, mainly requirements in ISO 14001, as well as commitment

in environmental issues among the employees and the organisational management. The

study also suggests that continuous improvement is a result of the internal environmental audit.

This is mainly due to the increased environmental awareness within the administration

and because of the continuous improvement of the environmental management system.

romobisphenolA (TBBPA), tribromobisphenol A (TriBBPA), tetrachlorobisphenol A (TCBPA), 2,4-dichlorophenolat various pHs as well as 2-chlorophenol, 2-bromophenol, 3,4-dichlorophenol and bisphenol A at pH 11. The absorbancespectra of the compounds and the emission spectra of the light-source were determined and used to calculatedisappearance quantum yields of the photochemical reactions that were taking place. No major differences between thedisappearance quantum yields of TBBPA and TCBPA were observed at pH 10, while the disappearance quantum yieldof TriBBPA was approximately two times higher. The rate of decomposition of TBBPA was six times higher at pH 8than at pH 6. Identification of the degradation products of TBBPA and TriBBPA, by GC–MS analysis and bycomparison to synthesised reference compounds, indicated that TBBPA and TriBBPA decompose via differentmechanisms. Three isopropylphenol derivatives; 4-isopropyl-2,6-dibromophenol, 4-isopropylene-2,6-dibromophenoland 4-(2-hydroxyisopropyl)-2,6-dibromophenol, were identified as major degradation products of TBBPA while themajor degradation product of TriBBPA was tentatively identified as 2-(2,4-cyclopentadienyl)-2-(3,5-dibromo-4-hydroxyphenyl)propane.

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004. This study also provides an estimate of the ecosystem area that is appropriated to accumulate all carbon from total carbon dioxide emissions in Stockholm and Norrbotten County respectively. The appropriated ecosystem area represents the ecological footprint. The ecological footprint is also calculated for Stockholms läns landsting`s total carbon dioxide emissions in 2004. The total potential for accumulation of carbon is lower in the ecosystems in Stockholm County in 2004 than in 1995 and the corresponding figure for Norrbotten County has increased. The results indicate that the total potential for carbon accumulation in Stockholm County was approximately 427 kton C year-1 in 1995 and 352 kton C year -1 in 2004. In 1995 the ecosystems in Stockholm County could assimilate 26% of the county’s total emissions whereas the figure for 2004 was 21%. In Norrbotten County, the total potential for accumulation was approximately 2 824 kton C year -1 in 1995 and 2 983 kton C year -1 in 2004. The ecosystem area that is appropriated to assimilate total emissions of carbon dioxide was smaller in 2004 than in 1995 in Stockholm County and larger in Norrbotten County. The ecological footprint for total carbon dioxide emissions in Stockholm County was 12 696 km2 in 1995 and 12 506 km2 in 2004. The corresponding estimate for Norrbotten County indicate that the ecological footprint for total carbon sequestering was 14 457 km2 in 1995 and 32 146 km2 in 2004. The result shows that both regions require large areas of ecosystem to absorb total emissions of carbon dioxide. Stockholms läns landsting´s ecological footprint was 409 km2, which corresponds to 3.3 % of the County’s total ecological footprint. Stockholm County depends on ecosystem areas outside the region for assimilation of the region’s total emissions of carbon dioxide. According to the results Norrbotten County is self-sufficient with regard to the ecosystem service carbon accumulation. This study also includes a discussion of the advantages and limitations of the ecological footprint as a methodology. The received results serve as the starting point for this discussion. Ecological footprints are pedagogic and communicative indicators and can therefore reach out to a broad audience which is a great advantage with the method. It is a static measure and is therefore incapable of giving any presages. Ecological footprints do not take the dynamics and complexity of ecosystems into account and can therefore not provide any information about the possibilities for ecosystems to deliver ecosystem services at the same quality and quantity in the future. The method does not take socio-economic factors into consideration. For these reasons, ecological footprint should not be used as an indicator for sustainability. On the other hand, ecological footprint can illustrate why an ecologically sustainable development is necessary by visualizing that human welfare and existence rely on functional ecosystems.

Den snabbt växande etiska fondmarknaden är dels en respons på ökad efterfrågan från investerare, och dels en reaktion på ett ökat intresse och förståelse för miljö och etiska frågor från företagens sida. Denna studie diskuterar detta fält från företagens perspektiv. Ett flertal studier har lagt fram teorier om att socialt ansvarsfullt investerande [SRI] och etiska fonder specifikt, har potential att förändra företagens beteende. Denna uppsats placerar etiska fonder bland generella drivkrafter som har en effekt på dagens företag, och analyserar etiska fonder utifrån deras roll som en drivkraft när det gäller påverkan av företag som dessa investerar i. Från KPA Pensions etiska fondinnehav, deltog 19 företag i studien. Genom enkät och intervjuer har denna studie funnit att de etiska fonderna inte kan sägas vara en drivkraft när det gäller att påverka företagen gällande miljö och CSR frågor. Kunder, investerare och företagens egna, inre engagemang verkar vara de främsta aktörerna och drivkrafterna för att uppmuntra till arbete med dessa frågor. Enligt företagen själva, dock, finns det fortfarande positiva effekter som de etiska fonderna ger upphov till i form av positiv respons från kunder, ökad goodwill och ökade markandsandelar. En del av företagen menar att de inte har haft lika mycket kontakt med KPA Pension som de kanske hade velat, men känner att dialogen och samarbetet mellan dem och KPA Pension har varit och är värdefullt. Dessutom visar företagen tecken på förståelse att ett arbete med miljö och CSR- frågor är ett kontinuerligt sådant, och därför borde relationen mellan företagen och KPA Pension förbättras.

Debatten om affärsetik och företagets sociala ansvar i globala sammanhang med olika naturliga, ekonomiska och kulturella förutsättningar har fått en mer framträdande roll i och med globalisering. Syftet med denna studie är att fastställa hur kulturella och lokala förutsättningar påverkar arbetet inom Corporate Social Responsibility genom att undersöka och jämföra CSR arbetet på hotell i kulturellt och geografiskt olikartade länder. Data för indikatorer för avfallsproduktion, vattenförbrukning, energianvändning, jämlika anställningsmöjligheter, yrkesutbildning och facklig organisering samlades in från hotell i Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Kina, Saudiarabien, Oman, Egypten och Förenade Arabemiraten och jämfördes mot benchmarks.

Data från hotellen i de olika länderna jämfördes mot Hofstedes analys av kulturer för att undersöka eventuella samband mellan kulturella aspekter och CSR-arbete. Resultaten visar att det finns en omvänd korrelation mellan Maktdistans och facklig organisering, och även mellan Maskulinitet och andel kvinnor i tjänstemannapositioner. Dessa samband är framförallt tydliga på hotell i Skandinavien och Mellanöstern. Resultaten visar även att politiska system och nivå av ekonomisk utveckling kan påverka nivån på CSR-arbetet. Skandinaviska hotell låg närmare benchmarknivåer med avseende på alla indikatorer jämfört med hotellen i Mellanöstern, vilket bekräftar slutsatser från tidigare studier som visat att utveckling och socialdemokratisk dominans har positiv påverkan på CSR-aspekter. Vidare visar resultaten att äganderättigheter, lokala traditioner och samhällsförväntningar kan påverka CSR arbetet.

Slutligen visar resultaten, samt bristen på resultat, vikten för hotell att använda sig av ett gemensamt mätningssystem och konsekventa enheter, och av att ha ett centralt rapporteringssystem för miljö- och arbetsfrågor. Utan ett system för att utvärdera och jämföra nivån på CSR-arbetet på olika hotell är det omöjligt att fastställa den relativa effektiviteten av olika satsningar på miljö och arbetsfrågor och därmed svårare att uppnå effektivitet och framgång inom CSR-arbetet.

Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa.

Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet.

Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna.

Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden.

Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs.

Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador.

Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker.

EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.