I denna uppsats kommer jag att behandla Karl XII och hur denne har framställts i läroböcker från 1884-2003. I min uppsats har jag valt att behandla 14 läroböcker, som i sin tur jag delat upp i tre stycken epoker: Epok I, Epok II och Epok III. Analysen i sin tur har utgått i från tre teman. Vilket jag med hjälp av ett diskursanalytiskt förhållningssätt försökt redogöra kring hur författarna framställt Karl XII, hans personlighet, centrala skeenden samt värdeladdade ord kring Karl. Analysen kommer fokusera på uttalanden från författarna som kan anses vara värderande, samt koppla författarens ställningstagande och sedan se om det stämmer överens med den rådande historieforskning som gällde när läroboken skrevs. Genom att behandla mina epoker i en kronologisk ordning är tanken att ett förändringsmönster i diskursen ska uppstå. Samt att se huruvida läroboksförfattarna faller ifrån opartiskhet och visar sina personliga värderingar i texterna. Tanken med denna uppsats är alltså att se ett utvecklingsmönster, tillika skåda hur pass mycket en författare låter sina egna tankar belysa en lärobok.

Educational philosophers and sociologists have pointed out the potential risks of an educational trend of therapy, which seems to have connotations with Western macro-discourses of individualisation, popularised psychology and privatisation of the public room. The overall purpose of this article is to discuss potential risks and possibilities regarding moral aspects of therapeutic approaches in education from a teacher perspective. I will present the non-mandatory Swedish topic Livskunskap, life competence education (LCE), in a case study in the field of therapeutic education. The article is based on a small, qualitative empirical study of teachers' experiences of teaching LCE and observations of LCE lessons. The empirical material is analysed through two theoretical lenses, the first being critical aspects of therapeutic education, the second being an educational theory of the ethics of care, mainly developed by Nel Noddings.

In this article we argue that young people’s political participation in the social media can be considered ‘public pedagogy’. The argument builds on a previous empirical analysis of a Swedish net community called Black Heart. Theoretically, the article is based on a particular notion of public pedagogy, education and Hannah Arendt’s expressive agonism. The political participation that takes place in the net community builds up an educational situation that involves central characteristics: communication, community building, a strong content focus and content production, argumentation and rule following. These characteristics pave the way for young people’s public voicing, experiencing, preferences and political interests that guide their everyday political life and learning – a phenomenon that we understand as a form of public pedagogy. 

This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education.

A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development.

The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling. Both methods aim to raise the students’ awareness of themselves and their surrounding world. Also, both are in a field between psychology and education, which must be acknowledged and addressed.

It further emerged that drama could contribute positively to the development of career counselling methods. Participating in a drama group could provide greater self-knowledge and give a broader vision of possibilities in the future. Interpretation of the results indicates that some drama techniques are particularly suited for use in career counselling. These include: values clarification practices, mirroring and role reversal, all techniques which involve the participants’ personal experiences. But even role playing which does not involve personal experience is probably appropriate, as long as the participants feel engaged in the topic and then given ample space for reflection. The techniques mentioned above are used (more or less) in drama methods like psychodrama, playback theater, role play, sociodrama, rainbow of desire and values clarification exercises.

Some possible models for the interaction between drama and career counselling were discussed in the interviews:

Career counselors could take an active part in an ongoing drama course (with a focus on personal development) by going into and be involved in certain stages of the interaction with the drama leader. 

Career counselors could receive training in drama methodology (psychodrama training or similar) and then run their own courses.

Career counselors could receive training in drama methodology (short courses) and bring elements of drama into counseling groups and classroom instruction, or into individual counselling sessions.

People educated in drama could learn more about career counselling and bring questions around career into the drama groups.

The results of the study may be useful for career counsellors who are interested in method development. Although this study has a particular focus on upper secondary school it does not exclude other school forms and organizations where career counselling is conducted. Since professionals, other than career counselors, may also have an interest in developing methods of career issues, the result could be useful for them as well, especially for professionals in the field of drama.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet talar om blyghet och om hur man upprätthåller och reproducerar en blyghetsdiskurs. Jag har försökt undersöka hur lärarna resonerar kring ett känsligt ämne som blyghet och utifrån vilka diskurser och repertoarer som råder. Hur ser språkbruket ut och finns det någon skillnad i hur lärarna uttrycker sig om pojkar och flickor? En tredje och mindre frågeställning har varit om man kan se kopplingar i talet till läroplanens skrivelser om värdegrunden. Socialkonstruktionism har varit min teoretiska utgångspunkt och jag har använt mig av de teoretiska begreppen tolkningsrepertoar, identitet, makt, diskurs och sociala konstruktioner när jag analyserat empirin. Jag har förklarat hur blyghet kan se ut ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har i uppsatsen försökt ifrågasätta de mer psykologiska diskurserna som råder kring blyghet idag, där blygheten ses mer som en del av personligheten. För att undersöka eventuella språkliga skillnader i lärarnas tal om könen har jag inspirerats av en poststrukturalistisk teori, med Foucault som föregrund. Insamlandet av materialet har skett genom kvalitativa halv- strukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet.

Min analys visar att lärarna talar på olika sätt om blyga flickor respektive blyga pojkar. Särskilt pojkar verkar vara svårt att veta hur man ska bemöta för lärarna, och blyga pojkar ses till stor del som något problematiskt. Flickor är inte i lika stor utsträckning ett problem, vilket jag förklarar i termer av genusskapande och makt utifrån en poststrukturalistisk teori. Sättet lärarna framställer könen på gör att könsstereotyper upprätthålls och diskurserna reproduceras.

Analysen visar vidare på tre olika diskurser och repertoarer. Dels gruppen lärare som ser blyghet som något problematiskt. Dessa lärare talar negativt kring blyga elever och blyghet, och de ses som mer som ett problem. Dels gruppen lärare som inte ser blyghet som ett problem. Den tredje diskurser handlar om lärare som problematiserar att samhället ser blyghet som ett problem idag. Förhoppningsvis kan jag med denna studie bidra till en debatt kring ett så viktigt och svårt ämne som blyghet, som är något vi behöver tala mer om, särskilt i Sverige.

En estetisk lärprocess kan beskrivas som en skapande process där vi använder olika sätt och modaliteter för att uttrycka oss. I en estetisk lärprocess kan lärare och elever mötas med olika utgångspunkt och arbeta undersökande så att olika vägar kan tas och olika åsikter komma fram. Under en estetisk process reflekteras, omvärderas och omarbetas. Därför är interaktion och respons från andra viktigt för att få syn på möjliga vägar i den skapande processen och för att synliggöra olika förståelse.

I min avhandling ”Klicka där!” har jag undersökt hur några bildlärare lägger upp och genomför sin undervisning när eleverna arbetar digitalt. I studien har jag använt den ryske språkteoretikern Michail Bakhtins tankar om dialogism i vilket lärandet ses som en dialog, där lärare och elever tillsammans skapar förståelse.  Ett resultat av undersökningen visar att i den skapande process som sker digitalt ges lite utrymme för respons från andra. När olika uttryck snabbt kan provas i datorn förloras många tillfällen till gemensam reflektion om till exempel vilket bildutsnitt eller vika bildtecken som fungerar bäst för det eleven vill kommunicera. Eftersom läraren blir upptagen med att hjälpa de elever som först måste erövra tekniken blir de vana elevernas process relativt ouppmärksammade av läraren.  

Det är därför av vikt att läraren didaktiskt planerar in aktiviteter som ger möjlighet för eleven att presentera sina intentioner och sin process och som ger möjlighet att reflektera och omvärdera utifrån dialog med andra.

Within the field of technology education, evaluating technical solutions is considered as an important topic. Research indicates that pupils have difficulties in evaluating technical solutions in terms of fitness for purpose, i.e. how effective a technical solution supports its intended function. By using the learning study, which is an iterative and collaborative research approach, the study explores the capability to evaluate technical solutions in terms of fitness for purpose, what it takes to know it and how to best enhance its learning in the primary technology classroom. Audio and video recorded interviews, teachers' meetings and lessons are the base data for the study. A contribution of the study is the understanding of this specific knowing, and what is critical for learning and thus to an improvement of technology teaching practice.

The aim of this thesis is to explore the meaning of technical knowing in primary technology education. This is done by identifying and describing ways of knowing in relation to specific content (so-called objects of learning) of the school subject of technology. The purpose is to contribute to the body of teachers’ professional knowledge concerning primary technology education. In this thesis, the subject of technology is seen as representing technical knowledge traditions, characterized by specific ways of developing knowledge. Moreover, the knowledge is to a great extent embedded in actions. This perspective on technical knowing challenges the traditional distinction between theoretical and practical knowledge.  

Data were generated through two Learning studies conducted in primary schools.  Learning study is a classroom-based, interventionistic research approach, in which teachers collaborate with a researcher, focusing on specific objects of learning, that is, on what the students are supposed to learn. In the studies, the capability to evaluate the fitness for purpose of technical solutions, and to construct a linkage mechanism allowing for transferring and transforming movement were examined. Students’ actions were video-recorded in order to document verbal and physical expressions of knowing.

The data were analysed using phenomenographic analysis, resulting in descriptions of specific ways of knowing in terms of complexity, as well as critical aspects to discern in order to develop the knowing. The findings from the first study describe knowing in terms of discerning functions related to different types of users, as well as aspects of the construction in order to realize functions. The second study identified technical knowing as a specified analysis of the construction in terms of location and separation of joints in relation to different functions. These findings were then used to identify technical knowing in video material generated within another teaching context. The results suggest that knowledge concerning knowing of specific objects of learning related to the evaluation and construction of technical solutions is partly generalizable. In addition, the specified knowledge concerning the meaning of the object of learning generated during the Learning study process was described. This knowledge is suggested to be an important knowledge product of Learning studies.

Technical knowing in the early school years – A learning study of the meaning of knowing how to construct a linkage mechanism

This study within primary technology education aims at exploring the capability to construct a specific linkage mechanism. The study reported was integrated in a Learning study, a kind of design experiment inspired by the Japanese Lesson Study, and was carried out in collaboration with two primary school teachers and their two classes, a preschool class and a grade one class. The study reports on the analysis of the video-recorded pre- and post-test. The tests were analysed phenomenographically resulting in four categories describing qualitatively different ways of experiencing the object of learning. The categories were then analysed in terms of critical aspects, describing aspects necessary to discern for this group of students in order to learn how to construct a linkage mechanism. The result indicates the importance of discerning the two joints and their different characteristics in terms of a fixed and a moving joint as well as the placement of the moving joint in relation to the resulting movement.

Purpose – Knowledge concerning the meaning of the object of learning is an important contribution of Learning study. The purpose of this paper is to generate this kind of knowledge and show how it can be developed and refined in the different phases of a Learning study.

Design/methodology/approach – The paper reports on a Learning study in primary technology education conducted with students aged six to seven years old, with the aim to explore a specific object of learning; to construct a linkage mechanism for transferring and transforming movement.

Findings – The findings show several aspects to discern by the learner in order to grasp the object of learning and reveal how this knowledge was gradually developed during the Learning study. The presumed aspects, those identified in the pre- and post-test, as well as how they were elaborated in the lesson contributed to refining the meaning of the object of learning.

Originality/value – In Learning study, knowledge concerning the meaning of the object of learning is generated. By empirically demonstrating the development and specification of this knowledge during a Learning study, this paper will contribute to the discussion of knowledge products from Learning studies as well as to knowledge concerning what there is to know in order to develop a specific capability in technology education.

The aim of this article is to contribute to an articulated language of knowing, which we consider as a key aspect of teachers' professional work. We describe three examples of how the meaning of knowing some specific learning objects can be studied and described. The three learning objects are: to be able to evaluate technical solutions, to be able to perform a house-hop and to be able to act with presence.Phenomenographic analyses of data from the pre-tests carried out within the frame of so called Learning Studies resulted in descriptions of different ways of knowing as well as different aspects of the specific knowns that must be discerned in order to develop the knowing.

This thesis examines recurrent themes in the way school leadership is conceptualized and realised in Swedish elementary schools at the beginning of the 21st century, and how these views compare to perspectives and theories in the general field of leadership and organization on the one hand, and to theories regarding gender, power and leadership that emerged in the late 20^th century on the other. Based on five doctoral theses regarding Swedish school leadership, whereof gender perspective is adopted in three, and the other two use a gender neutral normative perspective from the field of sociology of law, an image of recurrent themes in Swedish school leadership is produced, using abduction and a critically interpretative perspective. The conclusion is that gender discourses seem to have affected views upon leadership in Swedish elementary school at large, and that they also seem to produce differences in how male and female principals go about leading their schools.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.

The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.  

The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis.

The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.   

I ämnet slöjd förväntas elever formge och framställa föremål i materialen metall, textil och trä. Uppgifterna som eleverna får av läraren knyts vanligtvis till någon slöjdteknik som stickning eller hyvling (Skolverket, 2005). Mer sällan handlar uppgifterna om att lära eleverna skapa estetiska och kulturella uttryck, som att tillverka en väska med mangaut- tryck eller en nyckelring som ser samisk ut. Om föremålets uttryck lämnas åt eleven att skapa ’fritt’ riskerar kunnandet att stanna vid ett oreflekterat tyckande om vad som är fint och fult i stället för att förhålla sig till olika stilar eller uttryck. Ett långsiktigt mål i nu- varande kursplan för slöjd i grundskolan (Lgr11) är att utveckla elevers förmåga att tolka olika uttryck i slöjdföremål. Hur detta hanteras i undervisningen får konsekvenser för vad som görs möjligt för elever att lära i slöjd. Under 2010–2011 genomförde vi en learning study i slöjd för att undersöka hur symboler och symboliska uttryck kan förstås som ett ämnesinnehåll i slöjdämnet och beskrivas som ett slöjdspecifikt kunnande. 

Avsikten med detta temanummer är att synliggöra och problematisera den gymnasiala yrkesutbildningens spänningsfält.I temanumret återfinns bidrag som på olika sätt studerar, belyser och diskuterar hur dessa spänningsfält ger avtryck och sätter möjliga spår av betydelse för både elever, lärare, skola, arbetsplatser och samhälle.

Utbildning är inte bara en fråga om kunskaper och färdigheter, utan också om att forma morgondagens medborgare. Vilken roll har utbildning i samhällsbygget och vilken roll bör den ha? Vad är det för slags medborgare som ska fostras och för vilket samhälle? Dessa frågor debatteras ofta.

Den här boken handlar om utbildning som medborgarfostran och vilken sorts samhälle denna skapar. Med utgångspunkt i efterkrigstidens Sverige visar författarna hur medborgarfostran har tagit form och hur den har förändrats över tid. Boken gör nedslag vid fyra olika tidpunkter: 1940-talet, 1960-talet, 1990-talet och tidigt 2000-tal. Vid var och en av dessa tidpunkter visar författarna vilken slags medborgare utbildningen fostrar till, hur det går till och vilket samhälle individen fostras för.

UTBILDNING, DEMOKRATI, MEDBORGARSKAP bidrar inte bara med kunskaper om det förflutna utan även, och framför allt, till en ökad förståelse av samtiden och av de vägval som pedagoger står inför när det gäller att fostra medborgare i det nya millenniet.

Teknik påverkar alla individer i ett samhälle, vilket innebär att kunskap om teknik ämnet är viktigt. Teknik finns överallt i vår omgivning och är en viktig del i samhället. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några lärare i grundskolans tidigare år berättar om hur de genomför sin teknikundervisning. Hur resonerar lärarna när de planerar och genomför sin undervisning? Metoden som användes under undersökningen är kvalitativa intervjuer med verksamma klasslärare och tekniklärare. Anledningen för tillämpandet av kvalitativa intervjuer var att få en så djup förståelse som möjligt om hur de intervjuade lärarna resonerade kring elevernas kunskaper i teknik. Metoden blir flexibel då man med följdfrågor kan få djupare och tydligare svar. I undersökningen kom det fram att den praktiska delen i undervisningen ofta fick ta en större plats än den teoretiska. Lärarna ansåg att det praktiska i undervisningen blev tydligt för eleverna och skapade en ny erfarenhet hos eleverna. Lärarna i undersökningen strävade efter att vara goda förebilder i teknikundervisningen för sina elever. Många av lärarna tyckte att deras elever hade svårigheter att definiera teknik. De tyckte också att pojkar och flickor ofta hade olika uppfattningar om vad teknik är.

The aim of this paper presentation is to identify how the principles of democracy and the market are played out in Swedish adult education. More specifically, we focus on how collective and individually oriented notions of what it means to be a citizen, shape student subjectivity. By focusing on both formal adult education (municipal adult education) and non-formal adult education (folk high schools) we wish to illustrate how these principles are mobilized differently, thus shaping different kinds of citizen subjectivities. Drawing on a post structural theorization inspired by the work of Michel Foucault, we analyse interviews with students and teachers at one school for municipal adult education, as well as one folk high school. Our analysis illustrates how an individually oriented citizen is shaped through discourses mobilized in both settings. However, in the folk highs school, individualization is shaped through discourses on collectivization. We argue that such shaping are in line with neoliberal forms of governance.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ”personregi” - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.

Arbetets metodik är inspirerad av ”grundad teori” och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi. Teoribakgrunden är Daniel Stern och Anders Brobergs utvecklingspsykologi å ena sidan; och de implicita teorierna i internationella skådespeleri/regihandböcker å andra.

Resultatet visar att det finns en skillnad i regiarbetet när det gäller 7-12-åringar respektive 12-20-åringar. Med de yngre arbetar man utan text. Däremot bygger verksamheten i alla åldrar på stolpmanus som regissören arbetar fram med barnen utifrån improvisationer i en ömsesidig inspirerande process av att hitta-på och ta-upp. I nästa steg är huvuduppgiften för personregissörerna att hjälpa till att försätta barnen i den specifika stämningsfulla situationen som scenen kräver. Som personregins metoder (i alla åldrar) för finarbetet dyker många olika ”verktyg” upp: kognitiva (1) som att prata om ”varför” någon gör något (a), vad någon ”vill” med en handling eller mening (b) eller om hur man ska ”tänka” medan man spelar en mening (c); kroppsliga (2) som att hitta nya rörelsemönster och uttryckssätt (a) eller agera ”som-om” man vore själv rollfiguren (b); samspelsmässiga (3) som att ta upp impulser från den andres blick eller situationen själv. Hur sceneriet exakt ska se ut bestämmer man sent i repetitionsarbetet. Alla är överens om att personregins arbete utgör en unik och värdefull situation där en vuxen hjälper ett barn att hitta sin fantasi och att våga gestalta en annan varelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:

• Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?
• Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?

En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts. Svaren från lärarna har sedan jämförts och analyserats med varandra. Detta för att hitta mönster i lärarnas svar och på så sätt kunna gruppera dessa under olika teman. I diskussionen har lärarnas svar även jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning och litteratur.

Det teoretiska perspektivet som arbetet utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet. De centrala begreppen som tas upp i arbetet är majoritet/minoritet, interkulturell pedagogik och andraspråk.

Resultatet av studien visar på skillnader och likheter som finns i hur de olika lärarna arbetar för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So. Den visar även på skillnader och likheter i vilka resurser lärarna har tillgång till i sitt arbete. Skillnaderna i vilka resurser lärarna har kan antas bero på i vilken kommun de arbetar i. Men en generalisering har inte kunnat göras på grund av att mängden av lärare som intervjuats från varje kommun har varit för få.

This paper takes its point of departure in the work on my PhD thesis. The topic for the thesis is the apparatus of health promotion in Swedish schools, and more specific one manual-based program within this framework. The program is based on cognitive behavioral therapy and directed to girls in eighth grade. The aim of my thesis is to investigate what phenomena are produced in the intra-action of discursive, material and technological processes within the practice of the program and entangled components.

The theoretical point of departure will be located in the conversation between Barad and Haraway. Providing an onto-epistemological framework to investigate how the iterative intra-action of agential components produces specific becomings. This also includes a notion of performativity where complex interweaving of power-relations stabilizes and destabilizes differential boundaries.

The intra-active investigation will be conducted through an analysis of diffraction focusing on how different bodies are enacting ‘becomings with’ in the intra-action of human and non-human, constantly relational, constantly transforming. Trying to transgress the borders of self, other, bodies, health and pedagogical work in the constant reconfigure of the spacetimemattering.

Syftet med detta kapitel är att försöka visa på komplexiteten i undervisning med ett särskilt fokus på hur föreställningar om disciplinering, lärande och kön formar förutsättningar för det som sker. I kapitlet analyseras händelser från ett aktionsforskningsprojekt som författaren genomfört med en grupp elever. Utgångspunkten är samhällskunskapsundervisning på teknikprogrammet på gymnasiet och hur det som sker där kan förstås i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv. Hur undervisningen kom att domineras av lärarens försök att få ordning på och motivera eleverna som samtidigt positioneras som stökiga och omotiverade, en position som de förkroppsligar, är fokus för kapitlet. Vidare analyseras olika strategier som läraren använde för att skapa ordning och vilka effekter det gav. Avslutningsvis rekommenderas en tvekandets didaktik för att ge utrymme för att ställa frågor kring vilka föreställningar som produceras i det specifika ögonblicket.

This article takes an interest in how teachers handle new challenges. The challenge in focus is a nonmandatory yet widespread subject in Swedish education called Livskunskap, Life Competence Education (LCE). The purposes of the present study are to identify and discuss notions of being a teacher actualized in teachers' narratives about the challenge of LCE, and to discuss how narration may help teachers to handle and reflect upon professional challenges. Seven teachers were interviewed about their experiences from teaching LCE. The analysis showed how acts of defending, exploring, presenting, or resisting LCE were performed in the teachers' narratives. LCE seems to actualize a narrative tension between two dominant aspects of teacher identity. On the one hand, there is an image of a socially committed teacher who cares about the emotional well-being of and relations to his/her students. On the other hand, there is an image of a knowledge-oriented teacher who connects with the students mainly by focusing on subject matters. Drawing upon the theoretical work, mainly by Michalinos Zembylas, I found that the teachers had opportunities to use narration as an arena for personal agency, but these opportunities were not necessarily taken in the present narratives.

This article examines how the concept of active citizenship has been given a neo-liberal character byexamining practice in three different educational contexts in Sweden. The concept of active citizenshiphas become influential in educational policy and practice throughout the European Union. The aim of thisarticle is to highlight concerns at how this concept has come to be re-shaped by neo-liberal principles inSwedish education. The analysis highlights three themes, based on voice, ethical awareness and complexityand mutuality of lived experience, and argues that they provide the basis for a shift away from the presentneo-liberal colouring of the concept.

The article uses a form of content focused conversation analysis to explore processes of learning and attributing meaning when upper secondary students work with two primary source assignments in history. Empirical data was collected through audio recordings of students’ collaborative work on the assignments, which consisted in analysing two primary sources in small groups. The article addresses one primary research question: what is characteristic for the processes of learning and meaning-making when students work with two source analysis assignments? As a first step, the students’ learning processes, understood as a change in participation in the learning activity, are described. As a second step, the article describes how the students’ construct meaning when working with the primary sources. The main results are descriptions of the students’ learning, and meaning-making, processes. Based on the analysis of the students’ conversations it is suggested that the temporal aspect is discerned in a contrastive process between the present and the past in terms of values, ideas and societal conditions. In relation to the human aspect the students experienced a difficult balancing act in contrasting their own perspective with the historical actor’s perspective. However, a successful strategy was to take on the role of hypothetical historical agents. Finally, in relation to the contextual aspect once the students were involved in a process of inquiry and reasoning they managed to discern subtexts of the sources in relation to the historical context. It is suggested that certain aspects of school culture might inhibit the students’ learning of primary source analysis, as they occasionally strive to find the "right answers" rather than engaging in interpretative work. One interesting finding was the vital role of the students’ life-world perspective in creating meaning while working with the primary sources, and it is suggested that this perspective should be regarded in educational design.

This licentiate thesis explores the activity of historical reasoning in terms of primary source analysis among upper secondary school students. The thesis is a compilation of two scientific articles in history didactics. Two Learning studies, a theory-informed and interventionistic research methodology, were organised to explore historical reasoning. Three research questions are ad- dressed: (1) what does it mean to be able to analyse historical primary sources, (2) what is critical to discern when learning primary source analysis, and (3) what is characteristic for the processes of learning and meaning- making when students work with source analysis assignments? The first article uses phenomenography to explore fifteen students’ perceptions of a historical primary source and the difficulties they face when examining the source. Data was collected through a series of group interviews where stu- dents were asked to respond to a historical letter. The analysis resulted in four qualitatively different categories of perceptions of the source and three critical aspects that emerged between the categories. It is suggested that it is critical to (1) discern and separate the historical perspective, (2) to discern and separate the perspective of the historical actor and (3) to discern and separate the subtext of the source in relation to the historical context. The second article uses a form of content focused conversation analysis to ex- plore the processes of learning and attributing meaning when students work with primary sources. Data was collected through audio recordings of stu- dents’ collaborative work on two assignments. The main results are descrip- tions of the students’ learning and meaning making processes. For instance, when students discern and separate the historical perspective and historical actors’ perspectives. An interesting finding was a strategy used by students to take on the roles of hypothetical historical agents. It is suggested that cer- tain aspects of school culture might inhibit students’ learning of primary source analysis and that students’ life-world perspective is vital in creating meaning. Finally, historical reasoning is discussed in relation to the concept of historical consciousness and it is argued that historical reasoning should include the perspectives of deconstruction, subjectivity and interpretation to better comply with history teaching.

The purpose of this paper is to address the methodological issue of working with complex (composite) learning objects in a Learning study. More specifically, the paper offers a discussion of challenges that teachers and researchers face when taking on the activity of historical reasoning in a study, which consists of several interrelated learning objects.

The activity of historical reasoning, as defined by van Drie and van Boxtel (2008), consists of six specific abilities, which could be treated as separate learning objects; the ability to ask historical questions, use sources, contextualize, argue a position, use substantive concepts, and use meta-concepts. Although it is possible to separate the learning objects in a theoretical model, the study shows that they are deeply integrated into each other. Each time a pupil is engaged in historical reasoning several of the abilities, or even all, are in use. Thus, I refer to them as complex learning objects. In the Learning study two of these learning objects were focused; asking historical questions in order to engage in historical inquiry, and interpreting historical primary sources. Both learning objects depend on adequate contextual knowledge, and building this knowledge base can be a lengthy process. Therefore, a sequence of lessons was needed for the pupils to gain enough referential knowledge, and practise their interpretative skills. In addition, the sequence of lessons is as much a matter of engaging the pupils in prosperous classroom practice, as it is about identifying and discerning specific aspects of the learning objects.

As iteration, testing and revision in the traditional sense may not be possible with complex learning objects, how do we design a Learning study to include one, or more, complex learning objects, and what challenges do we face doing it? In this paper I will give examples from one Learning study that was designed to include two learning objects, and discuss the benefits and problems of the chosen design, from the researcher’s perspective as well as from the teachers’ perspective.

I mitt forskningsprojekt kommer jag att fokusera förmågan till historiskt resonerande (historical reasoning), och hur den förmågan utvecklas i elevernas möte med de historiska primärkällorna. Forskningen har inspirerats av den historiska kompetensmodell som utarbetats av FEUR-gruppen i Tyskland, samt av begreppet historiska resonerande som formulerats av van Boxtel och van Drie i Holland. I den kommande avhandlingen utforskas innebörden av att kunna tolka historiska primärkällor, och att kunna ställa historiska frågor. Att tolka historiska källor och ställa historiska frågor utgör de s.k. lärandeobjekten i Learning studyn och forskningen syftar till att ge empirisk kunskap om innebörden av lärandeobjekten, samt insikter i de svårigheter som eleverna ställs inför när de arbetar med primärkällor. Vidare studeras hur historielärare strävar efter att identifiera kritiska aspekter i elevernas lärande och hur de försöker lösa svårigheter och problem som eleverna stöter på. Forskningen bedrivs som en Learning Study på en gymnasieskola i Stockholm under januari och februari 2013, där två historielärare deltar med sina fyra klasser. I historieundervisningen fokuseras tre gruppers inkludering och exkludering i den svenska demokratiseringsprocessen. De tre grupperna är arbetare, kvinnor och prostituerade, och de representerar grupper av individer som traditionellt, i hög grad, varit uteslutna från inflytande i samhället. För varje samhällsgrupp har ett källmaterial sammanställts, som eleverna arbetar med i historieundervisningen. Sekvenser av historielektioner spelas in på video, analyseras av mig och de två historielärarna, revideras i syfte att öka möjligheterna till lärande, och upprepas i en ny sekvens. En förstudie i form av gruppintervjuer avslöjade några kritiska aspekter i elevernas möte med primärkällorna. Den fenomenografiska analysen pekade exempelvis på att kontextuella kunskaper, förmågan till perspektivtagande (historisk empati) samt förmågan att urskilja historiska diskurser är kritiska i elevernas lärande. Mitt forskningsintresse är att nå en förståelse för hur undervisningspraktiken kan främja förmågan att till historiskt resonerande, och förhoppningen är att denna kunskap ska kunna användas för att utforma effektiva lärandeuppgifter och bidra till utvecklingen av den praktiska historieundervisningen. I samband med NOFA4 kommer jag att kunna presentera preliminära resultat från studien med särskilt avseende på vad det beskrivna kunnandet innebär. Vad kan egentligen eleverna när de kan tolka källor och ställa historiska frågor, och vad är kritiska aspekter när eleverna lär sig detta? Hur kan lärande av detta kunnande främjas av undervisningspraktiken?

Varför behöver ett modernt samhälle historia i skolan? Sedan 1800-talets slut har detta – på båda sidor av Atlanten – motiverats med behovet av en medborgarbildning i ett demokratiskt samhälle. Men oftast har elever bara ägnat sig åt att minnas och reproducera skolböckernas historier.

Per-Arne Karlsson visar dock att den internationella forskningen kring undervisning och lärande i historia gjort stora framsteg alltsedan de liberala 1960- och 70-talen. Strävan efter förnyelse i klassrummen gick hand i hand med alltfler forskares intresse för vad som hände i dessa klassrum.

Man konstaterade att elever faktiskt kan "tänka historia". Men detta är en kreativ process som kräver särskilda redskap och situationer. Det är en kreativ process som involverar både tankar och känslor i dialog med omgivningen. Historisk bildning fordrar både kunskap om "historiens historier" och förmågor att analysera dessa. Det fordrar en narrativ kompetens som involverar såväl identifikation med kulturarv som förmågan till emancipation.

Boken visar hur forskningen utvecklat en begreppsapparat, ett språk, för att beskriva och utveckla dessa processer. Rollövningar är en sådan undervisningsform som forskningen intresserat sig för. Författaren bidrar här med två egna undersökningar. Rollövningar fungerar som ramberättelser och öppna referensramar för flerperspektivism.

Per-Arne Karlsson är docent i ämnesdidaktik med inriktning historia vid Stockholms universitet. Han har varit verksam dels som forskare i historia och didaktik, dels som lärare inom grund- och gymnasieskolan samt inom högskola- och universitet. Han har även arbetat som författare till läroböcker i historia.

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.

Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.

Nyckelord

Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?

Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.

Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer. Frågor kring lärande relateras genomgående till vilket uppdrag museerna har i stort kring bevarande, insamling och visande av museiföremål. Detta uppdrag uppvisar vissa likheter museerna emellan, men olikheterna härvidlag är större, beroende av de undersökta museernas skilda storlekar, skilda ämnesområden och skilda uppdrag.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolämnet slöjd, som ett ifrågasatt ämne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrån tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som – utifrån sociologisk samtidsteori – beskrivits som senmoderniteten, spårades i texterna.Analysen visade att slöjdämnets styrdokument på olika sätt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet på enoch samma gång strävar efter att styra lärarnas undervisning och förändra det sätt de talar om slöjd – isyfte att uppnå ökad likvärdighet och att skapa goda språkrör för ämnet. Vidare upptäcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Enförsvenskad version av en av dessa kompetenser, entreprenörskap, visade sig vara mycketframträdande i argumentationen kring slöjdämnets nytta.

Offentlig skulptur på gator och torg behandlas i denna studie både som konstverk och som kulturarv. Exempel ges på bildreception och bildtolkning av konstens bakgrund och kontext som ämnesdidaktiska verktyg i undervisning. Aktuella konstpedagogiska och bilddidaktiska teorier och metoder diskuteras i förhållande till tematisk ämnesintegrering mellan bild och SO-ämnena historia, religion och samhällskunskap samt svenska. Exempel ges på lärarplanering och elevfrågor i anslutning till studiebesök vid konstverket samt i efterarbete i klassrummet, såväl för grundskolans äldre åldrar som yngre åldrar. Valda verk är Ivar Johnssons bronsstaty Fredsmonumentet på Stora torget i Karlstad 1955 och Jenny Holzers minnesinstallation och textbänkar runt statyn från Monumentets historiska bakgrund tas upp både vad gäller unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1905 samt ceremonierna på årsdagen vid 50-årsjubileet 1955 respektive 100-årsmarkeringen Förändringar av bildreception och bildtolkning av dessa minnesgestaltningar tas upp utifrån frågor om bakgrund och beställare, olika medier och stadens torgbesökare. Egna upplevelser och egen konstvetenskaplig forskning kring Ivar Johnssons övriga skulpturer tas upp, men studien bygger även på idéhistorikern Magnus Rodells forskning om Fredsmonumentet samt konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes forskning om offentlig konst i Sverige.

Religion has become a prominent issue in times of pluralism and in relation to citizenship in school and in society. As religious education (RE) is assigned to be one of the main school subject where issues of what religion is are to be raised, RE teachers’ conceptualizations of religion are of vital concern to investigate. In this article, RE teachers’ descriptions of ‘religion’ are scrutinized and analysed in terms of implications for citizenship with special regard to the role of RE. Three vital conceptions of religion emerge in teachers’ descriptions. First, religion is mainly individual or private, secondly, it denotes ethical guidance, and thirdly, it relates to sociocultural systems for thinking. Taken together, these conceptualizations share two characteristics about religion: religion as being individual-centred and private, and religion as being mind oriented. Out of this analysis, we discuss the role of religion and RE in contemporary liberal democratic life in society. The discussion is concluded by addressing two key things; the importance of the RE teacher as a curriculum maker, and the importance of religion and RE as active interventions in today’s contemporary discussion about pluralism in liberal democratic societies.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.

Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?

Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.

Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:

Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?

De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens.

Summary

It is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions.

The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability. In this work, the view of lifelong learning is from a museum perspective, and that it is a form of learning that involves enjoying learning and actively seeking opportunities to learn, irrespective of the level of education and employment status. We define enjoyable learning at art exhibitions as a state of mind when visitors enjoy themselves because they are learning.

Art education has, since the first museums were founded, strived for becoming more available on many levels. Art educators have pursued and attempted to construct more pleasant forms of learning involving more dialogue and participation of visitors. Given that the field of art education is constantly evolving, critical examination of current practices remain useful tools.

A series of questionnaires were handed out to museum visitors during four exhibitions. The visitors were asked to define the reason for coming to the art exhibition in question and to formulate their perceptions of their learning experience. A total of 200 questionnaire replies were collected, examined and analyzed. The primary attraction to the art exhibitions was to have an art experience. 72 of 200 people came just to see and experience art, and 124 people responded that they came to see and experience art along with any of the other options. There were only 6 people who came just to learn, and just as many said they do not like to learn and discover new things in art exhibitions. Based on these results, we find that providing motivation for learning appears important and an underexplored area. To create favorable conditions for lifelong learning in art education is to get a clearer link to personal development and employability. One can facilitate, and attract, visitors to enjoyable learning in exhibitions by letting them know more about the museum, the staff and the thoughts that are behind the exhibits. Partnerships can attract more and new visitors. It is important that the exhibition has an art education that is well established which can enhance the experience of art. The pedagogy should not interfere with the experience of art, considering that some visitors were disinterested or even negative towards learning. Many of the respondents were satisfied but wanted more information through interaction with staff and/or artist.

The greatest art educational challenge appears to be providing the visitors motivation for learning by giving them what they did not know they wanted.

Key words: Art education, Museum, Exhibition, Lifelong learning, Enjoyable learning.

Sökord: Konstpedagogik, Museum, Utställning, Livslångt lärande, Lustfyllt lärande.

We argue two major difficulties in current discourses of citizenship education. The first is a relative masking of student discourses of citizenship by positioning students as lacking citizenship and as outside the community that acts. The second is in failing to understand the discursive and material support for citizenship activity. We, thus, argue that it is not a lack of citizenship that education research might address, but identification and exploration of the different forms of citizenship that students already engage in. We offer a fragmentary, poststructuralist theorization oriented to explore the contemporary limits of the necessary', drawing on specific resources from the work of Michel Foucault and others for the constitution of local, partial accounts of citizenship discourses and activities, and exploration of their possibilities and constraints. We argue this as a significant tactic of theorization in support of an opening of discourses of citizenship and in avoiding the discursive difficulties that we have identified. Our theorization, then, is significant in its potential to unsettle discourses that confine contemporary thought regarding citizenship education and support exploration of what might be excessive to that confinement.