This article discusses the use of video cameras in participant observation drawing on approximately 300 hours of video data from an ethnographic study of Swedish family life. Departing from Karen Barad’s post-humanistic perspective on scientific practices, the aim is to critically analyse how researchers, research participants and technology produce and negotiate children’s corporeal privacy. Ethnographic videotaping is understood as a material- discursive practice that creates and sustains boundaries between private and public, where videotaping is ideologically connected to a public sphere that may at times ‘intrude’ on children’s corporeal privacy. The limits of corporeal privacy are never fixed, but open for negotiation; ethnographers may therefore unintentionally transgress the boundary and thus be faced with ethical dilemmas. The fluidity of privacy calls for ethical reflexivity before, during and after fieldwork, and researchers must be sensitive to when ethical issues are at hand and how to deal with them.

This review explores work on narratives, focusing on discursive or conversational approaches to narratives as social action. In contrast to analyses of narrative structure, a focus on narration also involves the conversational work of narrators and their co-participants. In institutional contexts, narratives-in-interaction invoke two types of identities, the selves of the narrators, on the one hand, and storyteller positions, on the other, including participation frameworks and the affective and epistemic stances of participants who engage in specific types of actions, such as confessing, complaining, formulating accusations or mobilizing justifications or other defensive accounts.

The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co- occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

In the present article, we argue for a combination of reader reception studies and discursive psychology that we would like to call discursive reception studies: that is, discursive-psychological analyses of reader reception data. Such approaches provide possibilities to analyse the role of social interaction in the co-construction of the reading of a given book (or talk on a film or other reader reception data). Drawing on detailed analyses of video-recorded teacher-led booktalk sessions in grades 4—7, pupils’ self presentations and other types of co-construed categorizations of readers are examined and discussed in relation to the pupils’ and teachers’ co-construction of two contrasting categories of reader positions: avid readers (bokslukare ; literally, book-devourers), on the one hand, and struggling readers , on the other. These categorizations in turn involve two different sets of continua in terms of the participants’ (pupils’) spontaneous positionings: one based on motivation (willing versus unwilling readers) and one based on reading speed (fast versus slow readers). Both sets of contrasting categories involve implicit local hierarchies, yet these two continua do not necessarily overlap. An important finding is that the position of a fast reader does not imply the position of a book-lover. Through detailed examinations of the participants’ co-construed local hierarchies in booktalk, this study documents ways in which discursive reception studies may contribute to a deeper understanding of reading as a situated social practice. Our findings have implications for teacher training, with respect to the promotion of literary reading among children.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.

The purpose of this study is to describe and analyze the lifeworlds of youths subjected to emotional abuse during their childhoods. The following questions have been formulated: What experiences of emotional abuse do youths recount, and what do these experiences involve for the child? What picture of their encounter with the surrounding society do these youths provide, such as, for example, meetings with those close to them and with people at school, and what do these meetings involve for the child? What feelings have characterized their childhoods, and what consequences do these feelings have for the children’s lives and their transitions to adulthood?

This study employs a qualitative lifeworld approach. Sixteen youths, 18 year olds have been identified through essays about their childhoods and thereafter have been interviewed about that period of their lives. The youths’ accounts of their emotional abuse depict a constant unpredictability, a lack of closeness, a lack of interest and engagement as well as criticism and abuse. This leads to a feeling among the youth of alienation from their families. The youth describe themselves as pro-active individuals and they experience the world around them as a passive and non-supportive adult world. The youths’ lives and their transitions into adulthood are characterized by feelings of socio-emotional insecurity and an existential loneliness but also a compensatory vitality. The need for emotional support in school so that these youth will be able to overcome emotional abuse and ontological insecurity is brought out. To be able to get through to emotionally abused children the school environment must generally be more relationship-oriented.

Interviews with parents of children with brittle bones and questionnaires answered by 30 families about everyday life.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.

För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.

Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven. Fritidsledarna anser att deras roll är att finnas till som stöd vid konfliktlösning och för att prata med. De lyfter fram att det sociala är en viktig del av verksamheten och att de ägnar mycket tid åt att prata med barnen. Verksamhetens främsta funktion enligt både fritidsledare och barn är att vara en naturlig träffpunkt för barnen, där de kan ha roligt och umgås med varandra efter skolan.

Vi kan även konstatera att fritidsledarnas och barnens uppfattning om verksamheten skiljer sig åt på några punkter. Det barnen saknar mest i verksamheten är rena och fräscha toaletter, vilket fritidsledarna inte verkar ha reflekterat över att barnen skulle kunna tänkas sakna. Barnen vill även ha datorer och TV-spel i verksamheten och i denna fråga har fritidsledarna gjort ett medvetet val att inte ha datorer. Fritidsledarna anser att barnen har tillräcklig tillgång till datorer hemma och på andra platser och anser barnen bör sysselsätta sig med andra aktiviteter som verksamheten erbjuder.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.

Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som medmänniskor men vi ser även spår av synen att vuxna vet bättre samt att se barnet som irrationellt. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.

Paper presented at South West University "Neofit Rilsky", Blagoevgrad, Bulgaria, 17-23rd of September 2007.

Target groups: teacher trainers, students, professionals working in schools

Barn med funktionsnedsättningar har ofta lyfts fram som vinnare när man talat om användning av IKT i skolan. Förväntningarna på vad IKT skulle medföra för elever i behov av särskilt stöd har varti stora både bland föräldrar och lärare. När den nya tekniken inroducerades antogs den kunna lösa många problem för barn med svårigheter av olika slag och därigenom bidra till att de bättre skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Idag vet vi att det krävs mer än bara teknik.

The book is an updated and revised version of the dissertation "To interpret children's signals. Play and communication in children with profound intellectual and multiple disabilities" which was originally published at the Department of Education, Stockholm University.

Kapitlet handlar om barn och barndom i vår samtid. Synen på barns utveckling och barndom har förändrats över tid och i detta kapitel lyfts barn fram som kompetenta och sociala aktörer. Ett flertal av barnkonventionens artiklar handlar om att skydda barn, att ge barn trygghet under uppväxten och om att lyssna på barnens röster. Barn har rätt till föräldrar som kan ge dem skydd, trygghet och kärlek.

Många barn som idag lever i utsatta livsmijöer gör det därför att deras föräldrar har svårt att klara sitt föräldraskap. Det kan handla om att barn är utsatta för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp som de inte kan värja sig emot. Samhällets struktur kan sägas bidra till att dagens barn och unga är mer utsatta, samtidigt som föräldrarnas inflytande på sina barns liv har minskat.

Boken fokuserar på barn som befinner sig i utsatta livssituationer och utsatta livsmiljöer. Författarna har samtliga mångårig erfarenhet av både forskning och praktiskt arbete med barn, ungdomar och familjer med olika svårigheter. Utgångspunkten är barns och ungas perspektiv, det vill säga att barnets röst så långt som möjligt ska höras i enlighet med Konventionen om barnets rättigheter (FN, 1989) och The Convention on the Rights of children and young persons with disabilities (UNICEF, 2008).

Artikeln är baserad på ett projekt om barn i utsatta miljöer och livssituationer. Resultaten har publiverats i en bok, en antologi, med fem författare. Utgångspunkten är barnkonventionen.

I detta tredje kapitel ses barns olikheter som en utmaning i en förskola och skola för alla. Alla barn är unika och om olikheter betraktas som resurs eller problem beror på situationen eller miljön runt barnet. Forskning har visat att när ett barn har svårigheter i skolan handlar detta oftast om strukturella och organisatoriska frågor och inte om det enskilda barnet. Utgångspunkten är alla barns lika värde och lika rätt till deltagande och möjligheter till utveckling.

Opoportunities for children wih disabilites to participate in school on equal conditions as others are often stressed while reality schows that many childrne with disabilities are stills egregated. ICT has been highlighted as a tool for communication and inclusion for children with disabilities but from research it appears that implementation of technology in children's everyday lift is difficult.One conclusion of the project is that there is a need both for technical and social support in school if ICT schould function as a bridge for inclusion of all pupils.