Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?

Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.

Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.

Sammanfattning

Detta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study. Texten väver på ett framträdande sätt samman teoretiskt och praktiskt perspektiv.

Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att elever oavsett undervisningsmetod kan utveckla samma begåvningar. Det som däremot är avgörande för vad eleven lär, är beroende av hur undervisningsinnehållet presenteras.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär. Därmed har det gått att spåra om läroböckerna problematiserar kring begreppet ekonomisk tillväxt eller inte. Resultatet visar att samtliga läroböcker har flera olika infallsvinklar och de flesta fokuserade på de ekonomiska fördelarna med den ekonomiska tillväxten. På frågan huruvida läroböckerna problematiserade begreppet eller inte visade det sig att en lärobok inte alls gjorde det, en annan gjorde det i ganska liten utsträckning, en tredje lärobok problematiserade i större utsträckning och den fjärde läroboken hade en genomgående problematiserande hållning till begreppet ekonomisk tillväxt.

In this study the purpose has been to find out how managers see on health promotion work in their profession. To perceive the managers experience in their leadership this study is based on qualitative interviews. The theoretical frame assume from the conception health promotion leadership and Bolman & Deals different perspectives in organisation and leadership.

The results showed that the managers worked with health promotion leadership as like act as a good example, take the co-worker seriously and show that they care. The managers also tried to encourage the co-workers to physical activity and they point at a co-worker who is not feel so well psychical presumably not feel so well physical either. As a manager listen and really care saw the managers as an important aspect to promote the psychosocial health at the place of work. The managers considered further that there were many possibilities to a health promotion leadership, their own interest and engagement was the first instrument. The managers saw obstacles who could relate for instance to lack of time, economics and reorganizations. The healthy factors were nothing managers worked with but instead the organisation looked mostly on different sick numbers like longtermssickleave, sick leave etc

What do teenagers recount about themselves and their interpretation of life and values, and what characterises individual teenagers’ perceptions and statements? What is the relation between teenagers’ life interpretation and values and social circumstances? What challenges to school religious education do the teenagers’ perceptions and statements represent? These questions are central to the study Icelandic Teenagers’ Life Interpretation and Values.

The purpose of the study was to investigate some central elements in teenagers’ life interpretation so as to discuss the results in terms of social circumstances in Iceland and of school religious education. The background is that Icelandic society, having been relatively homogeneous, has changed during the past few years with increased plurality.

The material the study was based on consists of interviews with Icelandic teenagers. In four articles included in the thesis different parts of the material collected are interpreted using a hermeneutic approach. The main result showed that the teenagers were in a field of tension between homogeneity and plurality on the one hand and security and insecurity on the other. The main trends in the material indicate a common reference framework at the same time as plurality emerges in the teenager’s verbal expressions; and while most spoke of their happiness and security, there was also awareness of the risk and threat that can transform the situation.

The material exhibited greater variation within each school than between schools. This suggests the effect of plurality on the younger generation in Iceland. Given this variation among individuals it is urgent to find an approach to religious education that takes greater account of the different pupils’ backgrounds, personal experience and existential questions.

Does religion play any specific part in Icelandic teenagers' life interpretation? This paper examines Icelandic teenagers' talk about religion and presents some of the findings in interviews with teenagers in a qualitative research project. The focus is especially on how three individuals express themselves about the influence of religion on their lives and why they do so. The aim is to explore some important aspects of the life interpretation of Icelandic teenagers with special attention to religion.

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna – eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  – och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.  Studieobjektet är i första hand Unescos rapporter om filosofi. Unesco har under hela verksamhetens historia gjort undersökningar och släppt rapporter om filosofins ställning i världen och skolsystemen, och under 2000-talet har ett omfattande arbete  gjorts  i hopp om att  öka filosofi och filosofins roll i utbildningsväsendet världen över.  Unescos svar på legitimitetsfrågan blir enligt undersökningen att filosofiundervisning är ett redskap för att skapa fritänkande individer och en mer demokratisk värld. Detta svar på legitimitetsfrågan problematiseras avslutningsvis. 

Abstract

In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd.

In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.