Att lyfta fram språket i matematiken kan stötta många elever i sin förståelse, både elever med svenska som modersmål och flerspråkiga elever. Forskning kring matematik och flerspråkighet visar att elever gynnas av tvåspråkig undervisning tillsammans med exempelvis modersmålslärare eller jämnåriga, såväl som av en matematikundervisning som bedrivs språkutvecklande.

Several researchers stress the fact that students focus their learning according to thecontent in the assessment and to how this is carried out. Assessment in this particularstudy is not in a “usual” formal situation. Instead it refers to assessment which canbe found in the interaction between teacher and pupil during hands-on work inmathematics. The analytical tools are derived from research of formative assessment,the National syllabus in mathematics and a multimodal approach within a socialsemiotic frame. The results indicate that pupils do not always get constructivefeedback when showing meaning-making in mathematics. Possible reasons for thisare discussed from an institutional perspective.

Today there is a lot of interest in assessment, including classroom assessment, in educational research. A search on the abstracts to the EARLI (European Association for Research on Learning and Instruction) conference 2009[1] for the term ”assessment”, gave more than 300 hits[2] out of approximately 1700 abstracts (EARLI, 2009). This means that more than one sixth of the contributions to this general learning and education conference had a strong connection to assessment. One cause for this interest is that learning and assessment are strongly linked, that is, how assessment is done has impact on student’s learning (e.g. Gipps, 2001; Pettersson, 2007; Shephard, 2000). Since at least Black & Wiliam (1998), there has been a call for classroom studies in depth in this area, and there still is (e.g. Hattie 2009).

This paper takes it departure in a tentative literature review focused on definitions and boundaries in classroom assessment in general through a search on Libris[3] (Björklund Boistrup, 2009). In the present paper I direct the interest solely towards classroom assessment in mathematics education. The study investigates (1) to what extent there are articles with an articulated focus on classroom assessment in journals of mathematics education. The aim is also to (2) find how classroom assessment is conceptualised within the mathematics educations field, that is, within what boundaries the articles are positioned. In order to find some answers to these questions, I perform a new literature review, this time focussing on two journals, Educational studies in mathematics (called ESM in this paper) and ZDM The International Journal on Mathematics Education (called ZDM). Further on, similar reviews will be performed for other journals in the field of mathematics education. When performing this review, I use the analytical structures, concerning boundaries of assessment, used in and derived from the earlier review. By this, I discuss aspects such as possible mathematics classroom situations, and students’ and teachers’ roles in mathematics classroom assessment. I also describe to what extent institutional aspects are included in the literature.

This paper presents some tentative results of a study on assessment actions in mathematics classrooms, as they appear in the interaction between teacher and student. The study has four research objectives and in this paper results concerning one objective, discourses of assessment in mathematics, are presented. The theoretical frame-work is an institutional/discursive perspective coordinated with a social semiotic perspective. For the analysis additional theories are included. When it comes to discourses of assessment and/or of mathematics education, a dichotomous picture is often described in literature. The results in this paper broaden this picture, including drawing attention to aspects concerning students’ agency in assessment in mathematics.

Det har skett några förändringar i ”Analysschema i matematik. För användning före årskurs 6”. Här beskrivs dessa förändringar. Dessutom diskuteras betydelsen av att ge eleverna återkoppling och hur analysschemat kan användas i det syftet.

What can a multimodal social semiotic perspective in coordination with an institutional perspective make visible? In this paper we describe how we coordinate these two perspectives in order to look at the same empirical material with different focuses. The research interest is assessment actions in mathematics classrooms, an interest that also affects research objectives and possible results. When coordinating the different perspectives, we have chosen, for the analytical frame-work, to develop the social semiotic meta-functions by adding a new, fourth, meta-function: the institutional. For the detailed analysis, we connect to these four meta-functions other compatible concepts to create an analytical framework.

Rapporten behandlar bedömmaröverensstämmelse vid bedömning av ett nationellt prov i matematik i årskurs 9. Rapporten redovisar resultat och analyser från en studie där flera lärare bedömt samma elevers lösningar. Bedömarna består av externa bedömare samt elevernas egna lärare. Syftet med studien är att analysera överensstämmelsen mellan lärares bedömningar. Fokus ligger på hur pass lika bedömare använderoch tolkar bedömningsanvisningar i det undersökta nationella provet. Studien visar att bedömaröverensstämmelsen är god på poängnivå, uppgiftsnivå och provbetygsnivå men visar på och diskuterar även vad i uppgifter och bedömningsanvisningar som påverkar bedömaröverensstämelsen.

Ett kollegialt stöd för lärare och lärarlag som arbetar med vuxna elever med kort eller ingen skolbakgrund och undervisar i matematik. Artikeln ger en generell bild hur begreppet numeracitet kan förklaras och kopplas till bedömning och kartläggning. Texten belyser också flerspråkig och multikulturell matematikundervisning samt hur verklighetsanknutna matematikuppgifter kan utformas.

I denna sjunde del av Matematikdidaktiska texter behandlas bedömning. Innehållet präglas mycket av den forskning och verksamhet som bedrivs i forsknings- och provutvecklingsgruppen PRIM vid Stockholms universitet.

Denna rapport beskriver ramverket för naturvetenskap, läsförståelse och matematik och är en svensk sammanfattning av PISA 2015 Assessment and Analytical Framework.Science, Reading, Mathematicand Financial Literacy, som tagits fram av OECD. Rapporten innehåller också exempel på provuppgifter till eleverna. Rapporten är en bilaga till Skolverkets rapport 450, PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, där några av de viktigaste resultaten från PISA 2015 presenteras med fokus på Sverige. 

TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study och är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Studien genomförs vart fjärde år och omfattar ämnena matematik och naturvetenskap. 

Denna rapport är en fördjupningsstudie av Sveriges resultat i matematik från TIMSS 2019. Genom att studera kunskapsprofiler i de svenska matematik-resultaten resoneras kring vad inom området matematik som svenska elever, i årskurs 4 och årskurs 8, har visat relativt goda resultat i och som därmed kan betecknas som de svenska elevernas styrkor i matematik i TIMSS 2019. 

Med utgångspunkt i de i TIMSS definierade kognitiva domäner och innehållsområden påvisas att de svenska resultaten i TIMSS 2019 har sina relativa styrkor inom den kognitiva domänen resonera och inom det matematiska innehållet statistik. Detta gäller både i årskurs 4 och i årskurs 8. Det gäller både i denna kunskapsmätning och i tidigare kunskapsmätningar. De svenska resultaten visar på en tydligt stabil kunskapsprofil både över årskurserna och över tid.

Denna rapport beskriver ramverket för matematik i PISA och ger en bakgrund till resultaten. I rapporten redogörs för de matematikkunskaper som avses att prövas i PISA-undersökningen som genomfördes år 2018. Rapporten innehåller även beskrivningar och diskussioner om planerade förändringar i PISA. Med utgångspunkt i den kommande PISA-studien (PISA 2021) diskuteras innehåll i matematiken, presenteras exempel på hur uppgifter kan komma att se ut samt hur förändringar i matematikinnehåll förhåller sig till den svenska skolans styrdokument.