A strong case can be made for developing more flexible and relevant multilingual strategies for teaching and learning within the field of bilingual education. This paper aims to demonstrate how current linguistic and educational practices in countries like Guinea-Bissau, Mozambique and Ethiopia suggest new directions for research and practice. A practical approach is proposed to illuminate the gap between actual language competence on the part of primary students and teachers and the language competence to which their education system aspires. By applying known language and learning principles, policies and practices can be more realistically directed towards reducing this gap in the short, medium and long terms. This involves a reconstruction of multilingual pedagogy to capitalise on the strengths of learners, teachers and linguistic communities. Meanwhile, there is a need for more research on the following: (1) effective ways to assess multiple language competencies on the part of teachers and learners; (2) the relationship between learners' multilingual oral competence and literacy; and (3) methodologies that facilitate transfer of skills and knowledge between languages. The implications are that language-in-education policy should be based on what is possible in each sociolinguistic situation and should be flexible enough to offer equitable opportunities for all.

This article describes a South Africa-based training programme in multilingual education for African educators and assesses its potentially transformative effects on participants. Based on a range of data collected during four course runs, as well as an e-mail survey of past participants, the authors explore how the programme has supported educators in promoting mother tongue-based schooling in multilingual African contexts. There is also a discussion of principal challenges involved in delivering a course that balances theory, ideology and practical knowledge. The authors conclude with implications for similar courses to positively impact educational practice in multilingual settings.

Inspired of Martin Buber's philosophy of dialogue this paper puts forth a notion of interpretationas understood within a conceptual framework of calling and respons(e)ibility. According to this conceptual framework, man’s existence – i e her existential experiences and appearances – is a matter of paying heed to, responding responsibly and calling. According to Martin Buber's philosophy of dialogue a person's existence should be understood as an existential dialogue, that is to say that what a person experiences is viewed as a calling addressing her. Accordingly, the actions undertaken by a person are regarded as responsible responses to the experiences facing her. Building on this notion, it is suggested that an object for interpretation – e.g. a text, a work of art, events, etc – should be viewed as an addressing experience calling on the interpreter to respond, a response compiled of paying heed to, responsibly respond and calling. I will also show that this notion characterized by existential dialogicity incorporates and transcends the communicative as well as the ontological dialogicity characterizing Dialogical and Ontological Hermeneutics respectively. By philosophically constructing interpretation in this way, the paper offers new ways of thinking about learning as well as pedagogical interaction.

I sin profession använder tandhygienisten tre olika kompetenser; faktakunskap, procedurkunskap och värdekunskap. Den praktiska yttringen av hennes värdekunskap - bemötandet - är dock otydlig i utbildningen och utbildningsresultatet blir därför slumpmässigt på detta område. Detta trots att bemötandet - såväl av experter som av patienter -numera anses utgöra en viktig del av vårdkvaliteten.

En av orsakerna till att bemötandet är otydligt i utbildningen är att det saknas teoretisk kunskap och teorier på området. Denna studie genererar en teoretisk beskrivning av patientens syn på bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård. Som metod användes Grounded Theory.

Det goda bemötandet beskrivs i tre kategorier: "att tandhygienisten bekräftar patienten", " att tandhygienisten visar patienten att hon vill henne väl" samt "att tandhygienisten betjänar patienten". Det dåliga bemötandet innefattar motsvarande tre kategorier; "att tandhygienisten ej bekräftar patienten alternativt förnekar patienten", "att tandhygienisten inte visar att hon vill patientens väl alternativt visar att hon vill henne illa" samt "att tandhygienisten inte betjänar patienten". Vidare visar resultaten att tandhygienisten uttrycker sitt bemötande genom verbal kommunikation och genom icke-verbal kommunikation via ögonen, händerna eller kroppshållningen. Hon uttrycker det också genom sin attityd gentemot patienten (i form av förhållningssätt) eller i omhändertagandet av patienten.

Ett gott bemötande får bl a de konsekvenserna att patienten tar till sig informationen, blir mer motiverad till egenvård och koopererar bättre medan ett dåligt bemötande har motsatt effekt. Vidare resulterar ett gott bemötande i att patienten rekommenderar tandhygienisten till bekanta medan ett dåligt får henne att sluta behandlingen och byta behandlare.

Bemötandet har alltså betydelse för såväl patientens munhälsa som för tandhygienistens konkurrenskraft på marknaden.

Med hjälp av denna teoretiska beskrivning av bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård kan man för det första få ett verktyg att inom utbildningen undervisa såväl teoretiskt som praktiskt i bemötande. För det andra kan beskrivningen ligga till grund för att generera teori och  för att utföra kvantitativt beskrivande studier inom området bemötande i munhälsovård.

Tandhygienistyrket är en relativt ung profession. Munhälsovården har ännu inte uppnått professionellt status som yrkesverksamhet. Inte heller har tandhygienistens disciplin – munhälsovetenskapen- status som vetenskaplig disciplin. Det som har saknats har framför allt varit teoribildning inom munhälsovård/munhälsovetenskap.1983 publicerades den första begreppsmodellen inom munhälsovård – The Human Needs Conceptual Model for Dental Hygiene – konstruerad av M L Darby (BSDH, MS) och M M Walsh (MS,EdD). Ett viktigt steg i en disciplins teoribildningsprocess är emellertid att begreppsmodeller analyseras och utvärderas. Då kan begreppsmodellens bidrag till professionaliseringsprocessen och utvecklingen av disciplinens vetenskapliga status bedömas.Föreliggande studie analyserar och utvärderar Darbys och Walsh’ begreppsmodell. Syftet är att beskriva och analysera de förutsättningar som begreppsmodellen vilar på samt att beskriva och utvärdera de förusättningar som begreppsmodellen har att fungera som ett ramverk vid forskning, praktik, utbildning och administration för tandhygienister.Beskrivningen av analysen och utvärderingen utgår från hermeneutisk tolkning där J Fawcetts instrument för analys och utvärdering av begreppsmodeller använts som tolkningsram.Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv som bland annat betraktar munhälsovetenskap som en gren av vårdvetenskap där en kärna av kunskaper, färdigheter och attityder ses som gemensamma för alla de vårdande professioner där vårdandets humanistiska dimension är viktigare än dess tekniska dimension. Likaså utgår den från att munhälsovårdens främsta syfte är att främja hälsa, inte att förebygga eller bota sjukdom.Studien visar att Darbys och Walsh’ begreppsmodell är baserad på en behovsteoretisk grund. Detta medför en världsbild där människan befinner sig i en växelverkande interaktion med sin omgivning. Vidare innebär detta att munhälsovårdens unika fokus är klientens behov och att tandhygienistens uppgift är att reducera spänningar inom det system som klienten utgör. Begreppsmodellens behovsteoretiska grund är dockotydligt beskriven och därför är den svår att använda. Begreppsmodellens innehåll är också dåligt utvecklat på det sättet att den endast kan användas som ramverk för praktiken då den saknar riktlinjer för forskning, utbildning och administration.Darbys och Walsh’ begreppsmodell kan därför endast användas i den praktiska verksamheten och då av de tandhygienister som har ett livs- och yrkesparadigm som är baserat på behovsteori.Däremot bedöms begreppsmodellens bidrag till munhälsovetenskapen som mycket stort eftersom den är den första begreppsmodell som skapas och på så sätt öppnar vägen för fortsatt teoribildning inom tandhygienistens disciplin.

Som lärare i högre utbildning upplever vi nog alla att där finns något subtilt som undandrar sig vår kontroll men ändå påverkar hur exempelvis ett seminarium ”blir”. Citatet ovan antyder att vi är omgivna av något som kan kallas atmosfär. Grants fokus är den rumsliga miljöns estetiska atmosfär, och han skriver om den atmosfär som skapas, uppstår och verkar mellan objekten i en miljö och de människor som vistas där. Med den existensfilosofiske pedagogen Otto Friedrich Bollnow kan man också tala om en atmosfär som uppstår och verkar mellan människor. Pedagogisk atmosfär kan då sägas vara något som uppstår i relationen mellan en lärare och hennes studenter, och som har en verkan i undervisningssammanhanget. Frågan är hur en sådan atmosfär ter sig, och hur läraren respektive studenten bidrar till den atmosfär som uppstår. Och frågan är på vilket sätt en sådan pedagogisk atmosfär kan tänkas inverka på studentens möjlighet till lärande. I det här kapitlet utforskas sådana subtila aspekter som kan sägas forma en undervisningssituations pedagogiska atmosfär och som kan tänkas vara avgörande för seminariers potential att stödja och främja studenters lärande.

In this paper, I will explore the consequences of (philosophically) constructing the way a teacher approaches her student and her task within the conceptual framework of calling and respons(e)ibility. According to Martin Buber's philosophy of dialogue, a person's existence should be understood as an existential dialogue, that is to say that what a person experiences is viewed as a calling addressing her, and accordingly that the actions undertaken by her is looked upon as responsible responses to those experiences. Pedagogical creed might, according to this notion, be conceptualized as a question of the teacher being addressed by and responding to the students' undertakings, predicaments and needs. The suggested construction of pedagogical creed made in this paper, suggests three demands on the teacher. The first demand is about her paying heed to the address, which in turn will be seen as comprised of the teacher talking authentically and of her serving the student. The second demand is about responding in a responsible way, which according to Buber will be put forward as a question of embracing a loving leadership; whilst the third demand says that the teacher ought to address the predicaments and needs of the students, demanding the teacher to provoke and to dare to take risks. By constructing pedagogical creed in this way, the paper offers new ways of discovering, articulating and discerning questions related to pedagogical attitude and interaction.

Bokens sista kapitel samlar praktiska råd om hur man som lärare kan få till stånd det seminarium man önskar. Råden vilar dels på pedagogiska principer som enligt forskning kring undervisning visat sig optimera chanserna för kvalitetslärande, dels på pedagogiska utvecklares beprövade erfarenhet. Råden i kapitlet är av mer generell natur och är tänkta som inspirationskälla att ta ställning till i relation till den egna praktiken som universitets- eller högskolelärare.

Den här antologin behandlar seminariet som undervisningsform i högre utbildning. Grundidén med seminarium som undervisningsform är att studenterna ska vara aktiva och bidra till innehållet och till sitt eget lärande, medan lärarens uppgift är att skapa förutsättningar och leda. Bokens kapitel exemplifierar olika sätt att använda seminarieformen och författarna beskriver vad deras respektive seminarier syftat till, hur de gått till väga när de planerat och genomfört seminariet samt hur studenterna upplevt det. Antologin ger på så sätt en konkret bild av det som Roar C. Pettersen (2008) kallat ”en föga enhetlig undervisningsstrategi” och den pedagogiska potential som formen i sig och dess olika varianter bär på. I det här inledande kapitlet ger jag en bakgrundsbild av de förutsättningar som seminariet har som undervisningsform i högre utbildning. Frågan är vilket sorts kunnande det är som studenter förväntas erövra i sina högre studier och vad seminarieformen har att erbjuda i det avseendet.

Vill du utvecklas i din roll som universitetslärare? Söker du inspiration och nya idéer för din undervisning? I den här antologin diskuteras seminariet som en praktik med stor pedagogisk potential. Konkreta beskrivningar av hur du planerar och genomför seminarier varvas här med didaktiska reflektioner kring undervisning och studenters lärande. 


Seminariet i högre utbildning ger en mångfacetterad beskrivning av en undervisningsstrategi med relevans för en rad olika utbildningsområden. Exempel på teman som diskuteras är: seminariets rum, historia och pedagogiska atmosfär. Men även hur seminarie­ledaren kan arbeta med skriftlig respons, gruppreflektion, gestaltning samt studenters muntliga diskurs och metakognition.
 

This paper illustrates how a methodological tool called 'drawing-voice' can be used to demonstrate qualitatively what statistical and policy data are not able to reveal regarding the educational realities of Hmong minority communities in northern Vietnam, particularly with regard to the role of local language and culture in school. This paper describes the approach of using drawing to stimulate authentic discussion, which is then analysed in light of the current conditions of educational services for Hmong speakers. This visual methodology was seen by the participants themselves as culturally appropriate. The drawing-voice activities conducted with teachers from Hmong community schools in northern Vietnam have demonstrated that teachers' identities and practices are influenced by certain linguistic, cultural, and environmental issues. According to the drawing-voice participants, the reasons for educational inequity include the use of Vietnamese as the language of instruction, a lack of cultural sensitivity in the curriculum and by some teachers, a lack of school materials, and difficult physical conditions such as geographic isolation, poor road conditions, and deterioration of schools. This combination of conditions explains why so few ethnic minority learners survive the school system long enough to become professionals and how the lack of Hmong teachers contributes to this vicious cycle.

The last decade has experienced an increase of children diagnosed with autism creating a demand for behaviour analytic supports. However many countries lack expertise and university based coursework in behaviour analysis as it applies to autism. The purpose of this paper is to present two master level higher education courses which utilized blended learning technologies. The first course adhered to BACB certification guidelines, and was designed and implemented through collaboration between The University of North Texas and Stockholm University. The second course was subsidized by Nordplus Higher Education and introduced applied behaviour analysis and autism to a group of students enrolled in four Nordic-Baltic universities/colleges. Courses were evaluated using different formats. Findings are discussed related to topics raised at higher education summit held at the University of North Texas which focused on issues pertaining to designing, implementing, and supervising behaviour analytic interventions in autism.