Denna uppsats handlar om hur tangodansen som praktik bli till genom intra-aktiva utbyten mellan mänskliga och materiella kroppar, samt vad som krävs för att uppnå ett tillstång av flow. De icke-mänskliga aktörer som undersökts i denna studie är musiken, skorna, kläderna och golvet, där även rummet har inkluderats. Vidare kan dessa kroppar genom detta inta-aktiva utbyte också smälta samman och skapa något som inte kan existera utan de olika aktörernas samarbete. I denna sammansmältning går det att uppnå ett tillstånd av flow som bara kan infinna sig då ingen av aktörerna skaver mot varandra och skapar distraktioner från den kroppsliga närvaron i dansen.

Denna uppsats handlar om hur tangodansen som praktik blir till genom intra-aktiva utbyten mellan mänskliga och materiella kroppar, samt vad som krävs för att uppnå ett tillstånd av flow. De icke-mänskliga aktörer som undersökts i denna studie är musiken, skorna, kläderna och golvet, där även rummet har inkluderats. Vidare kan dessa kroppar genom detta intra-aktiva utbyte också smälta samman med varandra och skapa något som inte kan existera utan de olika aktörernas samarbete. I denna sammansmältning går det att uppnå ett tillstånd av flow som bara kan infinna sig då ingen av aktörerna skaver mot varandra och skapar distraktioner från den kroppsliga närvaron i dansen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord.

The outcome of an international symposium taking place on 27–28 April 2017 at the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities in Stockholm, this anthology can be read from either end. At one end, a number of essays addressing the question of how pictorial, especially photographic, representations can and have been understood either as historical artefacts or as sources of knowledge about the past. In a nutshell, images in history. Turn the book over again and continue reading. At the other end, an equal number of contributions – texts as well as images – that approach the same question from the reverse angle: how pictorial, especially photographic, representations can themselves be used to convey a new and different understanding of the past. In another nutshell, history in images. Taken together, the two parts of the volume are intended, each from its own perspective, to prepare the ground for a new historical (sub)discipline, viz. (audio)visual historiography.

This Ethnological study, based on interviews with 8 pensioners with photography as a hobbyaims at finding the reasons the pensioners indicate are vital to them choosing photography asa hobby. The theoretical framework consists of Arnold Van Gennep’s ideas about Rites ofPassage and Gilles Deleuze’s theories of Becoming as a way to understand transitions in life.The results indicate that most of the interviewed persons seem to make a rather seamlesstransition from working life into retirement. The ones bringing their photo-hobby with themfrom earlier in life seem to make the smoothest transition of all.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

A Proper Wedding

A proper wedding, according to popular expectations in contemporary Sweden, should be large and carefully planned, and take place in a church. This paper describes how such elaborate weddings can produce mixed feelings among clergy in the Church of Sweden, and how the organisation promotes the idea that a small and simple wedding is a good wedding. Furthermore, the paper shows how the wedding service has been discussed and reformed in the current process of revising the Book of Worship of the Church of Sweden, and finally reflects upon some alternatives when it comes to presenting, performing and perceiving the ritual. The paper can be read as an experiment in thinking about ritual form, but also as a window into current challenges and processes of change in the former state Church of Sweden.  

This paper discusses contemporary ways of understanding and defining culture, on one hand, and the discipline of (European) Ethnology in Sweden, on the other hand. It argues that though many of us have abandoned the concept of culture as an analytical tool, we still sorely need the word when it comes to spelling out what kind of reality we are studying, and what the discipline of Ethnology is actually about. The paper gives a brief outline of a re-formatted minimalistic understanding of culture, suitable for posing open-ended questions about how culture is created, handled and altered in various settings. It also discusses the difficulties that stem from our habit of studying a wide variety of subject matters, and proposes that rethinking and sharpening the concept of "ordinary people" might contribute to solving some problems here. Likewise, the paper stresses that as long as we write our reports in Swedish and are eager to make our texts accessible to wide audiences, Swedish society stands out as the area for which we take on particular responsibility, whether we explicitly intend it or not. However motivated this may be, the paper also suggests that we should expand our writing strategies by contributing more to international scholarly discourse on various fields and issues.

Ethnology of the present: Revisiting a debate in 1967

According to a popular understanding among Swedish Ethnologists (not least in Stockholm), its practitioners turned to studies of contemporary society and culture in the 1960’s, with a young generation taking the lead. This paper examines how a little group of their elders, in the same decade, envisioned and assessed the prospect of ethnological studies of modern life. Based primarily on contributions to a symposium on the theme, the following key components of their vision are identified: an understanding of “the contemporary” as a period of considerable length; the adherence to a particular concept of tradition; and a dedication to the ideal of a broad coverage of modern life and collections of data large enough to secure that results would be representative, or typical. In combination, these components rendered the task of studying modern life overwhelming and in practice impossible to realize, for lack of personnel and resources. In the concluding remarks, various aspects of the transition to an Ethnology of the present are illuminated by comparing the paradigmatic work of Åke Daun (1969) to the vision presented by the elders and to some other publications issued at the same time.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its’ importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality.

Att läsa menyerna för de drygt hundra Nobelmiddagarna som hittills ordnats är att ta del av en veritabel kulinarisk teater. Inte minst belyser hummerns förändrade närvaro vid banketten en viktig förskjutning av idén om hur Sverige ska representeras vid dessa tillfällen.

Hur kommer det sig att så många museer – inte minst i höstlovstider – försöker locka till sig barnfamiljer med hjälp av skelett, dödskallar och andra rysligheter? Intresset för livet, döden och evigheten verkar idag nästan ha lämnat vuxenvärlden för att i stället bli en del av barnkulturen.

Vad talar människor om när de talar om humrar? Vad betyder en sjöbod? Och hur konstrueras attraktiva resmål med hjälp av både berättelser och föremål? I den här artikeln blir västkustens hummerfiske en ingång till vidare resonemang om människors relationer till natur, plats och historia.

The sea has many faces. Some are calm and welcoming, others ferocious and death-dealing. For centuries of human history, the sea has seen peaceful trade and war, life and death and failure.

In Facing the Sea we meet Swedish experiences of the sea. We can read about smugglers from the Åland Islands, about British privateers seizing Swedish ships, and about Swedish naval officers defending the honour of the flag. We also learn what a disaster at sea or the salvage of a shipwreck can say about past and present societies, and why more and more Swedes choose burial at sea for their loved ones. We hear the voices of children who made the dangerous escape to Sweden in wartime by crossing the Baltic Sea.

These are a few of the stories written by the eleven researchers who present a smorgasbord of recent work carried out at the Centre for Maritime Studies (CEMAS) at Stockholm University. The contributors are historians, ethnologists, and maritime archaeologists associated with the centre.