In un futuro molto vicino, la vita biologica sulle terre emerse non esiste più (il Sole ne ha bruciato ogni possibilità) e l’umanità si è rifugiata sui fondali marini. Queste le premesse narrative su cui Chi Ta-wei costruisce Membrana, opera cult della fiction speculativa taiwanese, di recente tradotta in italiano da Alessandra Pezza per add editore.

Irmy Schweiger zeichnet in ihrem Beitrag nach, welche Rolle Literatur bei der Konstruktion einer neuen taiwanesischen Identität und Geschichte sowie Zukunftsvorstellung seit der Demokratisierung der1990er Jahre spielt. Im Zentrum steht dabei die 2018 erschienene Anthologie Ein Jahrhundert : Taiwanliteratur in Geschichten 1900–2000. Dieses große Kollektivprojekt nimmt auch japanische AutorInnen aus der Kolonialzeit (1895–1945) in den Kanon auf, ebensowie chinesische AutorInnen, die auf Japanisch schrieben, oder vergessene SchriftstellerInnen, die in den 1950er Jahren unterder Diktatur der Guomindang verfolgt wurden. Es entstünden, argumentiert Schweiger, vielschichtige, ambivalente und brüchige Bilder taiwanesischer Identitäten und Geschichten. Darin sieht Schweiger ein zukunftsweisendes Potenzial für ein zivilgesellschaftliches Kollektivverständnis Taiwans.

Denna artikel ägnas åt ”fenomenet Liu Xiaobo” genom att använda begreppen frånvaro och närvaro vilka å ena sidan är oförenliga och å andra sidan ömsesidigt beroende av varandra. Hur kan vi tänka kring närvarande frånvaro? I vilken mån bekräftar eller omöjliggör de varandra? Eftersom Liu Xiaobo framförallt blev känd genom sin frånvaro, kommer första delen av artikeln att spåra några av Liu Xiaobos olika liv, vilka är mycket väldokumenterade i flera intervjuer, sina mer än ett dussin böcker och hundratals texter, där han faktiskt var väldigt närvarande. Andra delen följer hans frånvarande liv – vilket i början kännetecknas av statligt sponsrat försvinnande och som slutgiltigt ledde till den yttersta frånvaron – och hur dessa tomrum han lämnade fylldes av olika individer och intressegrupper med egna tolkningar av vad de ansåg vara frånvarande.

This chapter has a threefold agenda. First, it aims at positioning Taiwanese American writer Shawna Yang Ryan and her literary work in the context of literary Taiwan, illustrating how identity policy, transpacific politics, and national desire intersect. Second, it demonstrates how the February 28, 1947 “impact event”—key to Ryan’s Taiwan-oriented novel Green Island—is charged with perceptual patterns that share at least three common features: a national trauma, a forced collective amnesia and, a history of betrayal. Third, it shows how Green Island employs family history to reanimate and interact with these cultural patterns by embracing and reconfiguring the traumatic experiences of the generation of witnesses/victims from a transgenerational and transnational perspective. Her ideology-oriented narrative not only formulates ethical concerns and builds a future-oriented historical consciousness, but it also creates a transpacific space from which the trans/formation of Taiwanese American identity can be negotiated against the background of trans/national history.

Book Review:

百年降生 1900-2000 台灣文學故事

[100 Years of Taiwan Literature: 1900-2000]

Edited by 李時雍 Lee Suyon

台北市：聯經出版公司 [Taipei: Linking Publishing], 2018ISBN: 9789570851649