I denna rapport presenteras en sammanställning av resultaten för de nationella proven i matematik 1a och 1b som gavs vårterminen 2024. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att redovisa och diskutera resultaten från genomförandet av dessa prov. Jämförelser görs även med resultat från tidigare års nationella prov.
För de nationella proven vårterminen 2024 var andelen elever som nått minst provbetyget E för matematik 1a 68 % vilket är något högre andel än vårterminen 2023 då andelen var 61 %. För matematik 1b var det 80 % som nått minst provbetyget E, vilket är jämförbart med föregående års 83 %.
I både matematik 1a och matematik 1b var det runt 60 % av eleverna som hade samma provbetyg som preliminärt kursbetyg. I 1a var det ungefär lika stor andel som hade högre respektive lägre provbetyg än preliminärt kursbetyg. I 1b var det en större andel som hade högre provbetyg än preliminärt kursbetyg än tvärtom.
I både matematik 1a och matematik 1b var det ungefär 90 % av lärarna som instämde helt eller till stor del i påståendet om att provet som helhet är ett stöd för betygsättningen och att provet som helhet var bra. Majoriteten av lärarna ansåg att kravgränserna var lämpliga. Det var dock en högre andel lärare i båda kurserna som detta år ansåg att kravgränsen för provbetyget E var för låg, jämfört med andelen lärare med den åsikten vårterminen 2023.
Många av lärarkommentarerna handlade om att poängen inte längre kategoriseras med E-, C- och A-nivå och det rådde delade meningar om detta när det gällde elevernas perspektiv. Åsikterna var dock samstämmiga angående att nivåpoäng var både önskvärt och gynnsamt ur ett lärarperspektiv.
Från proven valdes fem uppgifter ut för en fördjupad analys. Två uppgifter handlade om algebra, två uppgifter handlade om upprepade procentuella förändringar och en uppgift om linjära och exponentiella funktioner. När det gäller uppgifterna i algebra visar analyser att en del elever har utmaningar med att tolka och använda det algebraiska symbolspråket och att en del har svårt att urskilja algebrans olika aspekter. Många elever börjar manipulera algebraiska uttryck oavsett om uppgiften uppmanade till det eller inte. För fyra av fem analyserade uppgifter var det stor skillnad i lösningsproportion mellan eleverna i matematik 1a och 1b. Den femte uppgiften, som handlade om en given procentsats som upprepades under ett antal år, var det dock ungefär lika stor andel i 1a som 1b som löste. Att det inte skiljde så mycket i lösningsproportion för just den uppgiften kan möjligen ha påverkats av att den har ett matematikinnehåll som nog många elever möter för första gången i gymnasieskolan.